​Barn till ensamstående föräldrar och barn till utrikesfödda löper störst risk att leva i barnfattigdom

För trettonde året i rad släpper Rädda Barnen sin Barnfattigdomsrapport. Rapporten som är baserad på siffror från 2013 visar att barnfattigdomen är oförändrad på 12,0 procent jämfört med 2012. Barn till ensamstående föräldrar och barn till utlandsfödda löper störst risk att hamna i barnfattigdom.

Den ekonomiska utsattheten är mer än tre gånger så hög bland barn till ensamstående föräldrar trots att klyftan minskat något. Skillnaden mellan barn som har föräldrar som är födda i Sverige och barn som har åtminstone en förälder som är född utomlands är fortsatt stor. Nära var tredje barn med utländsk bakgrund, 29,3 procent, lever i ekonomisk utsatthet.

-Att växa upp i fattigdom har en starkt negativ inverkan på barns möjligheter att tillgodogöra sig sina rättigheter och till goda livschanser. Frågan om barnfattigdom och dess konsekvenser för barn måste prioriteras i den politiska debatten, säger Elisabeth Dahlin, generalsekreterare på Rädda Barnen

Sverige har tagit emot många människor som flytt från kris och konflikt. Som rapporten tydligt visar löper barn till utrikesfödda större risk att leva i barnfattigdom. Barnfattigdomen är sex gånger högre bland barn med utländsk bakgrund. För barn till en ensamstående förälder med utländsk bakgrund lever över hälften, 53,4 procent, i barnfattigdom jämfört med barn som lever med två föräldrar som är födda i Sverige där bara 2 procent lever i barnfattigdom.

-Om vi inte agerar för att alla barn i Sverige ska ha möjligt att växa upp med goda livsvillkor så riskerar barnfattigdomen att permanentas precis som i många andra europeiska länder. För att långsiktigt kunna minska barnfattigdomen behövs ett helhetsgrepp på en rad olika politikområden säger Elisabeth Dahlin

Barnfattigdomen varierar även kraftigt mellan kommuner. I Malmö ligger andelen barn som lever i barnfattigdom på över 30 procent medan samma siffra i kranskommunen Lomma är 3 procent. De största skillnaderna återfinns i storstädernas stadsdelar. I Bromma i Stockholm är barnfattigdomen under 5 procent medan samma siffra i Rinkeby-Kista är över 36 procent.

Fakta från barnfattigdomsrapporten:

• Den ekonomiska utsattheten är mer än tre gånger så hög bland barn till ensamstående föräldrar, men klyftan har minskat något.
• Under 2013 har barnfattigdomen har minskat i 127 och ökat i 154 av Sveriges 290 kommuner.
• De största skillnaderna i barnfattigdom återfinns mellan storstädernas stadsdelar. I Stockholms stad är till exempel andelen barn som lever i ekonomisk fattigdom lägst i Bromma (4,9 procent) och högst i Rinkeby-Kista (36,2 procent). Motsvarande ekonomiska klyftor inom städerna finns även i Malmö och Göteborg.
• Lägst barnfattigdom på länsnivå uppmättes under 2013 i Halland (6,8 procent) och högst i Skåne (16,8 procent).
• I Sveriges storstäder finns både landets allra fattigaste och allra mest ekonomiskt välmående områden. Skillnaderna inom storstäderna är betydligt större än skillnaderna mellan Sveriges kommuner.

Hela rapporten med kommunspecifika siffror finns att ladda ner längst ned på denna sida.

Rädda Barnens definition av Barnfattigdom

Barnfattigdomen beräknas som de barn som levde i familjer med antingen enbart låg inkomststandard, med enbart försörjningsstöd, eller i familjer med både låg inkomststandard och försörjningsstöd. Underlaget för uträkningarna utgörs av offentlig statistik över de två delmåtten, hämtad från Statistiska Centralbyrån.

Asylsökande och papperslösa ingår inte i statistiken, detsamma gäller för skuldsatta familjer med löneutmätning.

För mer information och intervju med Elisabeth Dahlin kontakta Jakob Andersson, pressansvarig på 0733 553507.