Rädda Barnen kommenterar: Ett år med Tidöavtalet – en barnrättspolitisk analys

Det har nu gått ett år sen Tidöavtalet presenterades. Rädda Barnen har granskat den praktiska politiken som regeringen har fört och analyserat om den skyddar barns rättigheter. Regeringen har gått vidare med vissa förslag från avtalet som är efterlängtade och kan leda till att barns rättigheter tillgodoses bättre. Men Rädda Barnen befarar att dessa satsningar inte kommer att få den effekt som de skulle kunna få, på grund av att flera andra åtgärder som genomförs inte skyddar barns rättigheter, utan snarare riskerar att kränka och försämra barns rättigheter i Sverige.

”Det är i den praktiska politiken som barnets rättigheter skyddas”. Så uttryckte sig statsminister Ulf Kristersson i sin regeringsförklaring den 12 september i år. Rädda Barnen bestämde sig då för att undersöka om regeringen har levt upp till detta. Har vi en praktisk politik som skyddar barnets rättigheter? Lever den upp till varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen och hur den har tolkats av FN:s barnrättskommitté? Har regeringen tagit till sig av kritiken från kommittén om bristande barnrättsperspektiv i Tidöavtalet?

Rädda Barnen konstaterar att regeringen har gått vidare med vissa förslag från avtalet som är efterlängtade som exempelvis satsningar på ökade resurser till Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och satsningar på att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Dessutom görs den största satsningen på socialtjänsten vi har sett och regeringen har även utlovat en ny socialtjänstlag.

Rädda Barnen befarar att dessa satsningar inte kommer att få den effekt som den skulle kunna få, på grund av flera andra åtgärder som genomförs med Tidöavtalet som grund. Att satsningar på barns rättigheter görs inom vissa områden kan aldrig rättfärdiga inskränkningar och kränkningar av barns rättigheter på andra områden.

Rädda Barnen är särskilt oroad över att regeringen har valt att gå vidare med förslag som direkt bryter mot barnkonventionen. Här kan nämnas utredningar som just nu tittar på möjligheter att sänka straffbarhetsåldern, att förbjuda ekonomiskt bistånd till personer utan nödvändiga tillstånd och informationsplikten för myndigheter som kommer i kontakt med människor utan papper. Även en stor del av övriga åtgärder som har vidtagits under året riskerar att kränka barns rättigheter – antingen i hur lagstiftning utformas eller hur den kommer att implementeras.

Slutsatsen som Rädda Barnen kan dra efter denna analys är att den praktiska politik som nu genomförs inte skyddar barns rättigheter, utan snarare riskerar att kränka och försämra nivån av hur dessa genomförs i Sverige. De positiva åtgärder som vidtas förtas av de många negativa åtgärderna. Vi ser en fortsatt polarisering och en regering som gör tydlig skillnad på barn och barn i sina olika åtgärder.

Rädda Barnen uppmanar regeringen att säkerställa att ingen politik läggs fram som bryter mot rådande barnkonventionslag, utan som stärker och skyddar alla barns rättigheter i Sverige. Historiskt sett är det praktisk politik som ställt sig på barnets sida som gjort Sverige till ett föregångsland för barns mänskliga rättigheter. Rädda Barnen kommer att bevaka noggrant hur regeringen framöver förvaltar det ansvaret, så att Sverige även i fortsättningen kan vara det föregångslandet.