Covid-19 och nedstängningarnas pris: Barn runt om i världen har levt isolerade i sex månader

I genomsnitt har barn runt om i världen levt isolerade inomhus i sex månader. Rädda Barnen larmar om en situation där konsekvenserna för barn riskerar att bli allvarliga. Det handlar bland annat om en ökad förekomst av ensamhet, ångestproblematik och – i vissa fall – självskadebeteende.

En ny analys från Rädda Barnen, som bygger på data från Oxford Covid-19 Government Response Tracker, visar att många barn runt om i världen levt under svåra omständigheter i omfattande nedstängningar i samhället som antingen varit obligatoriska eller strängt rekommenderade. Värst har situationen varit i bland annat Venezuela där det rört sig om upprepade nedstängningar under en period av 16 månader. I Libanon har barnen varit isolerade hemma i 418 dagar och i Zimbabwe har nedstämningarna varit gällande i nio månader bara under 2021.

Utdragna nedstängningar av samhället har en stor påverkan på barn och ungas psykiska hälsa. Rädda Barnen uppmanar därför världens regeringar att göra omfattande satsningar på psykosocialtstöd. Barn som genomlevt långvariga nedstängningar lider av emotionell stress, ensamhet och brist på social stimulans i form av lek med jämnåriga.

- Vi ser just nu en global kris för den psykiska hälsan och för en del barn kan konsekvenserna bli katastrofala. Barn som redan lever i utsatthet är de som drabbas allra hårdast av långvariga nedstängningar, säger Marie Dahl, chef för Rädda Barnens internationella enhet för psykisk hälsa och psykosocialt stöd.

- Att gå miste om lek och umgänge med andra barn påverkar inte bara den psykiska hälsan utan får också konsekvenser för barns utveckling. Även om nedstängningar kan vara nödvändiga för att hindra spridandet av Covid-19 så kan de också orsaka ensamhet, ångest och depression bland barn. Att inte agera i det här läget innebär risker för barns långsiktiga välmående, utveckling och hälsa. Det räcker inte som åtgärd att länder öppnar upp igen, fortsätter Marie Dahl,

- Det psykosociala stödet hjälpte mig att tro på mina egna förmågor och ledde till att jag insåg att jag inte behöver skämmas över det jag gått igenom. Mina rädslor och mardrömmar har försvunnit. Att ha vänner hjälpte mig att bearbeta mina erfarenheter och få mig att känna mig hemma, säger Naya.

- Utan nödvändiga satsningar kan det leda till allvarliga psykiska hälso- och utvecklingskonsekvenser för nästa generation, avslutar Marie Dahl.

En stor enkätundersökning som Rädda Barnen genomförde för lite mer än ett år sedan – omfattande 13 000 barn i 46 länder – visade att 83 procent berättade om starka negativa känslor som framförallt hade att göra med pandemin. Sedan dess har situationen för många barn förvärrats i och med att länder drabbats av både en tredje och en fjärde våg av Covid-19. Nedstängningarna har fortsatt och i vissa delar av världen har klassrummen varit tomma så länge som 18 månader.

I Europa har nedstängningar hållit barn som 14-åriga Naya hemma i genomsnitt i nio månader. Naya, som kom till Nederländerna från Syrien 2013, vet vilken positiv inverkan stödinsatser för psykisk hälsa och välbefinnande kan medföra. Hon kampanjar och opinionsbildar för barns psykiska hälsa tillsammans med Rädda Barnen. I juni förra året uppmanade hon regeringen i Nederländerna att satsa på utbildning för lärare i att ge psykosocialt stöd till barn med flyktingbakgrund.

Rädda Barnen driver som påverkanskrav att alla regeringar ska prioritera och investera i barns psykiska hälsa och tillgång till utbildning under och efter COVID-19-pandemin. Just nu finns det ett stort behov av psykosocialt stöd för barn och unga och för det krävs det resurser. Särskilt i så kallade låg- och medelinkomstländer finns problem med finansiering. Här krävs gemensamma satsningar som inte bara omfattar barn i den rika delen av världen.