Inför årsdagen av coronapandemin släpper Rädda Barnen en ny rapport : För många har stora delar av livet satts på paus

I en ny rapport som släpps idag, har Rädda Barnen sammanställt och analyserat hur barn vi möter mår av pandemin. Många är oroliga för att närstående ska bli sjuka och att de inte lär sig tillräckligt av distansundervisningen. Många mår också dåligt av inställda fritidsaktiviteter.

Rädda Barnen har pratat med barn och unga som vi möter i våra verksamheter för att ta reda på hur deras livssituation har påverkats av pandemin. Generellt visar rapporten att den psykiska ohälsan hos barn ökat sedan pandemin inleddes. Många barn är oroliga för att de eller deras familj, ska bli allvarligt sjuka av viruset eller t o m dö. På grund av distansundervisning, är många oroliga för att de är svårare att hänga med och att de inte lär sig tillräckligt. I förlängningen skapar det stress för betygen och för framtidsutsikterna.

Många barn mår också dåligt över inställda fritidsaktiviteter, de berättar att de tappat lusten, kroppen säger ifrån, och att livet bara handlar om skola och läxor. Distansundervisningen leder till få pauser och sociala kontakter. Många barn saknar sammanhang och struktur, och lider av sömnsvårigheter och skoltrötthet.

Att barn är hemma och spenderar mer tid på internet och med olika datorspel, gör också att utsattheten för sexuella övergrepp på nätet ökar.

- Det är ju ett år av barndomen som satts på paus. Det finns en enorm frustration hos många barn av att de kanske inte på ett helt år kunnat utöva sina fritidsaktiviteter, eller fått träffa sina skolkompisar. Det berättar Helena Thybell, generalsekreterare på Rädda Barnen.

Rapporten visar också att barn och deras familjer som lever i utsatthet på något sätt, och som Rädda Barnen träffar i sina verksamheter, har väldigt svårt att följa pandemirestriktionerna. Några exempel är att:

- Föräldrar med serviceyrken inte kan arbeta hemifrån, vilket gör att de riskerar att smittas av pandemin. Många har också förlorat sitt arbete.

- Många barn delar inte bara boende med sina föräldrar, utan också med mor- och farföräldrar. Då är det svårt för de äldre att isolera sig, och barn hålls hemma från skolan eftersom familjer är rädda att barn ska ta med sig smitta.

- Generationsboendet gör också att Rädda Barnens målgrupper är trångbodda och har svårt att få studiero vid distansundervisning. Det saknas också teknisk utrustning för att klara av undervisning hemifrån. I en enkät som Rädda Barnen genomfört svarar 17 % av barnen att de saknar dator, och 14 % saknar möjlighet att arbeta ostört.*

- Den ökade kostnaden för lunch till barn som är hemma från skolan, har hos vissa familjer varit omöjlig att klara. Var tionde barn som Rädda Barnen pratat med, säger att de inte får den lunch som de tidigare fått i skolan.

- Barn har också berättat att deras utsatthet för våld i hemmet ökat under pandemin. Forskning visar att arbetslöshet och ekonomisk utsatthet bland föräldrar, är en riskfaktor för att barn ska utsättas för våld. Barn träffar inte heller sina viktiga, trygga vuxna inom t ex skola och fritidsaktiviteter som förut. Deras möjlighet att slå larm kring våld, samt få skydd och stöd har därför begränsats.

Rädda Barnen ser att regering, myndigheter, skola, det vill säga alla de aktörer som finns runt barnen, behöver göra en kartläggning av barns behov. Framförallt av de barn som är mest drabbade av pandemin. Skolan behöver t ex titta på vilka som i första hand har ett akut behov av att vara i en skolmiljö. Det kan t ex vara barn med diagnoser, nyanlända barn eller barn som lever i en våldsutsatt miljö och som behöver få ett särskilt stöd.

Rädda Barnen föreslår också uppsökande elevhälsovård, där skolpersonal regelbundet tar kontakt med varje enskild elev och frågar hur de mår. Då har barn möjlighet att säga till om något inte känns bra hemma eller i skolan, och skolpersonalen kan informera om hur de får rätt hjälp.

Forskning visar att barn som inte får en meningsfull fritid, eller som hamnar efter i skolan, riskerar att utsättas för långtgående konsekvenser, i form av t ex att inträdet på arbetsmarknaden uteblir samt generellt försämrade framtidsutsikter. Det blir oerhörda konsekvenser för individen, men också för samhället.

- Vi står inför ett vägskäl nu. Vi kan välja att satsa på barnen, eller inte. Framtiden är inte förutbestämd på något sätt, avlutar Helena Thybell.

* Under december 2020 genomförde Rädda Barnen en enkät med 500 barn födda 2007-2012 runt om i landet. Syftet var att få veta vilka konsekvenser som pandemin har på barn och unga. Svaren samlades in via en webbpanel som föräldrarna var anslutna till.