Rapport: Flickor som lever i konfliktzoner löper 20 % högre risk att bli bortgifta

Flickor som lever i konfliktzoner löper 20 % högre risk för barnäktenskap än flickor som bor i fredliga områden, enligt en ny rapport från Rädda Barnen.

– Alla barn har rätt till utbildning och en framtid, att bli bortgift krossar flickors barndom, trygghet och möjlighet till utbildning, säger Cecilia Chatterjee-Martinsen, internationell chef på Rädda Barnen.

I dag har det gått tio år sedan Internationella flickdagen infördes. Rädda Barnen släpper i samband med dagen en rapport som visar att nästan 90 miljoner flickor - eller 1 av 5 i världen - lever i en konfliktzon, med förödande konsekvenser för deras hälsa, välbefinnande och framtida möjligheter.

Flickor i Väst- och Centralafrika drabbas hårt av de konflikter och klimatkatastrofer, vilket leder till fattigdom och livsmedelsbrist. Trots lagar som förbjuder barnäktenskap i Nigeria har landet en av de högsta siffrorna för barnäktenskap i världen. Miriam*, 16 år, och hennes familj tvingades fly från sin by i delstaten Borno för att undkomma väpnade grupper. De bor nu i ett läger för internflyktingar.

–Jag gifte mig mot min vilja. Det var inte mitt val. Det har gått fyra månader sedan jag slutade skolan. Under denna tid har livet inte varit lätt för mig. Jag studerade lite, men... jag har sedan dess glömt allt jag någonsin lärt mig, säger Miriam, 16 år.

Inför rapporten har Rädda Barnen bland annat genomfört fler än 600 intervjuer med 139 flickor mellan 2020 och 2021 i Kurdistanregionen i Irak (KRI) och Sydsudan. Intervjuerna visar bland annat att:

• Flickorna beskriver olika grader av kontroll över beslutet att gifta sig - vissa kidnappades och tvingades gifta sig, andra gav efter för påtryckningar från familjen eller gifte sig efter en oplanerad graviditet.
• Flickor i båda länderna beskriver att de gifte sig för att hjälpa till att försörja sina familjer under perioder av extrema ekonomiska svårigheter. Vissa flickor i KRI sade att känslor av isolering och en dyster framtid påverkade deras beslut att gifta sig.
• Alla flickor beskriver att utsatthet för våld och patriarkala regler begränsade de valmöjligheter som stod till buds – inklusive värderingar som ger män och pojkar makt över kvinnor och flickor och som leder till ojämlikhet mellan könen.

I rapporten har vi också tittat på de framsteg som gjorts sedan 2012. Trots att uppskattningsvis 25 miljoner barnäktenskap globalt sett förhindrades mellan 2008-2018, är det långt kvar till att uppnå det globala målet om att stoppa barnäktenskap senast 2030. Konsekvenser av pandemin beräknas leda till att 10 miljoner fler flickor tvingas gifta sig fram till 2030, vilket är den första ökningen av de globala siffrorna på mer än två decennier.

–Vi vet sedan tidigare att barn drabbas värst av krig. Att även se kopplingen mellan flickor i konfliktzoneroch barnäktenskap är såklart fruktansvärt. Alla barn har rätt till utbildning och en framtid, att bli bortgift krossarflickors barndom, trygghet och möjlighet till utbildning, säger Cecilia Chatterjee-Martinsen, internationell chef på Rädda Barnen.

Rädda Barnen uppmanar bland annat regeringar att:

1. Öka finansieringen för insatserna för att ta itu med könsrelaterat våld mot flickor, inklusive finansiering av barnskydd i humanitära kriser.

2. Investera i att skala upp initiativ för att stoppa barnäktenskap och göra dem tillgängliga för fler flickor på fler platser.

3. Stöd och finansiera flickor för att definiera lösningar på de utmaningar de står inför genom att stärka flickledda rörelser.

* Miriam heter egentligen något annat