Utbildningssystem nära kollaps – nästan 50 miljoner barn kan drabbas

Utbildningssystemen i Afghanistan, Mali, Somalia och Sudan är på väg att kollapsa, vilket kan drabba nästan 50 miljoner barn. Kollapsen är ett resultat av pandemin, konflikter och klimatförändringar. Det visar en ny rapport från Rädda Barnen, som listar de 100 länder med skörast utbildningssystem.

I dag släpps rapporten ”Build forward better”, där Rädda Barnen för andra året i rad granskar 100 länder och de risker som finns i deras utbildningssystem. Vi har undersökt tillgång till utbildning i humanitära kriser, hur rustade länder är vid klimatförändringar och andel barn som inte går i skolan. Afghanistan ligger högst upp på listan, följt av Sudan, Somalia och Mali. Förra året hamnade Afghanistan på fjärde plats, i år har de en förstaplats. Situationen har blivit allt sämre sedan talibanernas maktövertagande, speciellt för flickor.

Zahra, som egentligen heter något annat, är 15 år och lever med sina föräldrar och tre bröder i Sar-e Pol-provinsen i Afghanistan. Först fick hon inte gå i skolan på grund av pandemin, sen stängdes hennes skola efter att talibanerna tog över makten. 

– Vi har inte gått i skolan på två år och jag har saknat min klass, mina klasskamrater, mina lärare och mina studier. Jag vill gå i skolan, jag vill att andra flickor ska gå i skolan. Jag vill att pojkar ska gå i skolan och jag vill att alla afghanska barn ska gå i skolan, säger Zahra, 15 år.

Rapporten visar samtidigt att det går att påverka utvecklingen positivt. Förra året löpte åtta länder extrem risk för utbildningskollaps, i år är det fyra länder. Tillgången till covid 19-vacciner har med stor sannolikhet bidragit till en positiv förändring. Colombia är ett positivt exempel, där de gått från plats 28 till 58 – delvis på grund av bättre tillgång till vaccin. 

– Pandemin har haft en enorm negativ inverkan på barns utbildning, och i förlängningen deras framtid. Men pandemin påverkade barn olika. De mest utsatta barnen som drabbas av konflikter, klimatkatastrofer, hungerkrisen, fattigdom eller allt detta tillsammans, påverkas ju som vanligt allra hårdast. För att vända utvecklingen krävs ansvarstagande av regeringar, internationellt samarbete och resurser, säger Cecilia Chatterjee-Martinsen, internationell chef på Rädda Barnen.

– Vi ser just nu att de barn som lever i störst utsatthet i världen har det sämre än någonsin. Det är därför oerhört viktigt att länder som Sverige ökar, inte minskar, ambitionen när det gäller internationellt utvecklingssamarbete. Detta gör att vi på Rädda Barnen vädjar till den nya regeringen att inte skära ned på Sveriges bistånd. Tillsammans kan vi göra skillnad för barnen, säger Cecilia Chatterjee-Martinsen.

Rädda Barnen rekommenderar att alla länder har en plan för att säkra barns lärande och välmående inför framtida kriser, oavsett om det är pandemier, svältkatastrofer eller krig. Samtidigt behövs mer finansiering för att stärka utbildningssystem och möta de kriser som drabbar barns utbildning.

Rädda Barnen arbetar världen över – bland annat i Afghanistan, Sudan, Somalia och Mali, för att stärka barns rätt till utbildning.

I vår ranking har vi använt nedanstående indikatorer för att rangordna länder efter hur sårbara deras skolsystem är och hur bristfällig deras beredskap är:

1. Sårbarhet för klimatförändringar i kombination med dess beredskap.

2. Barns tillgång till utbildning i humanitära kriser - inklusive omfattningen av attacker mot utbildning och antalet internflyktingar.

3. Procentuell andel av ungdomsarbetslösheten i landet.

4. Faktorer som är relaterade till inlärningsresultat och andel barn i skolåldern som har internetuppkoppling i hemmet.

5. Andel barn i grundskoleåldern som inte går i skolan.

6.COVID-vaccinationstäckning bland befolkningen och huruvida lärare prioriteras för vaccinet.