Checklista för framtida politiska utspel och förslag som berör barn

Den 11 september är det val i Sverige. Årets valrörelse har till stor del kommit att domineras av ämnen som kriminalitet, otrygghet, våld och utsatthet. Ju längre in i valrörelsen vi kommit desto fler förslag har vi fått se som kränker så väl barns som föräldrars rättigheter, bygger på felaktiga uppfattningar om verkligheten och som inte är grundade vedertagen kunskap och evidens. Förslagen berör i högsta grad vardagen och tryggheten för de barn, unga och familjer som lever i störst utsatthet i Sverige. 

Detta får oss, två av Sveriges största barnrättsorganisationer, att ställa oss högst frågande till grunderna för förslagen, och att oroas över den barnsyn som genomsyrar årets valrörelse. Exempelvis får vi från såväl regering som opposition höra om allt från språktest för tvååringar, visitationszoner, screening för ADHD för barn i vissa områden, samhällstjänst för nioåringar och familjeplanering för föräldrar i utsatta områden. Flera av dessa förslag gör anspråk på att stärka barns rättigheter, skapa ökad trygghet samt förbättrad tillgång till stöd och hjälp. Men vi ser hur dessa förslag innebär raka motsatsen:

Förslagen bygger inte på en gedigen analys av verkligheten för målgrupperna för förslagen. Främst för att förslagen saknar inhämtande av röster, perspektiv och verklighetsbeskrivning från de barn och familjer som de berör. Det leder till att förslagen inte sällan grundar sig i en direkt felaktig problembeskrivning av den verklighet som är vardag för barn och familjer i utsatta livssituationer.

Förslagen är inte grundade i gedigen kunskap, forskning och evidens kring vad som vi redan vet fungerar och är verkningsfullt och motsatt – vad som inte fungerar. Redan nu har flera forskare, praktiker och experter gått ut och ifrågasatt såväl effekt, verkan och möjlighet att genomföra dem.

Förslagen kränker barnets mänskliga rättigheter som finns reglerade i såväl grundlag och Europakonventionen som i flertalet internationella konventioner, inklusive FN:s konvention om barnets rättigheter, som sedan 1 januari 2020 är svensk lag. Trots det ser vi hur flera förslag inte är förenliga med barnets rättigheter, bland annat vad gäller barns lika värde och rätt till icke-diskriminering, barnets rätt att få komma till tals i alla frågor som berör hen, att barnets bästa ska väga tungt i alla beslut, barnets rörelsefrihet och rätt till integritet.

Rädda Barnen och BRIS har därför nu en uppmaning till samtliga politiska partier inför slutet av valrörelsen. Inför varje utspel och politiskt förslag som presenteras – vill vi att följande checklista beaktas:

• Bygger förslaget på kunskap och erfarenheter från dem som förslaget gäller. Har vi pratat med barn, unga och familjer som grund till förslaget?
• Bygger förslaget på beprövad kunskap, forskning och evidens?
• Är förslaget förenligt med barnets mänskliga rättigheter som slås fast i grundlagen, Europakonventionen och FN:s konvention om barnets rättigheter?