Rädda Barnen kommenterar Högsta Domstolens beslut i den så kallade ”snippa-domen”

I februari i år kom en dom från Hovrätten för Västra Sverige, som blev mycket uppmärksammad. Tingsrätten hade dömt en man till fängelse för våldtäkt mot barn, då barnet hade beskrivit hur mannen fört upp ett finger i flickans snippa. Hovrätten valde att fria mannen, då den inte ansåg det bevisat vad flickan menat med ordet ”snippa” och därmed kunde inte våldtäkt bevisas. Eftersom åklagaren inte yrkat på en alternativ brottsbestämmelse, t.ex. sexuellt övergrepp på barn, ansåg sig Hovrätten inte kunna döma för detta brott, utan friade mannen. Detta trots att domstolen ansåg flickan trovärdig.

Högsta Domstolen (HD) valde att ge prövningstillstånd för en del av ärenden och i fredags, den 17 november, kom deras utlåtande. HD ansåg att Hovrätten borde ha prövat alternativa straffbestämmelser som kunde användas med samma gärningsbeskrivning som åklagaren angett, utan att åklagaren själv yrkat på detta. Eftersom det är ett rättegångsfel att inte göra så, hänvisade HD ärendet tillbaka till Hovrätten. Detta innebär att Hovrätten ska ta om ärenden och då pröva gärningsbekrivningen inte bara mot straffbestämmelsen våldtäkt mot barn utan även exempelvis sexuellt övergrepp på barn.

Rädda Barnen välkomnar att HD har uppmärksammat detta rättegångsfel och återförvisar ärendet till Hovrätten. Det rättegångsfel som HD pekar på är ett av flera problematiska delar i den dom som kom från Hovrätten för Västra Sverige och det är bra att detta prövas igen.

Rädda Barnen hade dock önskat att HD hade lämnat sitt utlåtande i flera delar av den problematiska domen från Hovrätten från Västra Sverige. Detta gäller i synnerhet vilka krav som kan ställas på att domare och nämndemän söker klarhet i vad ett barn menar med ett visst ord eller begrepp som används av barn i dag. Rädda Barnen anser att svaret på detta inte kan sökas i Svenska Akademins Ordlista, vilket hovrätten gjorde, utan från barnet själv alternativt att ta reda på vad som är den vedertagna innebörden bland barn i en viss ålder med ett visst ord eller begrepp.

Rädda Barnen vill återigen upprepa behovet av kunskaps- och kompetenshöjande insatser inom domstolsväsendet, för såväl domare som nämndemän, om barn, barnets rättigheter och hur barn berättar om traumatiska händelser. Här bör även kompetens om barns språkbruk finnas med.

Sverige granskades så sent som i januari i år av FN:s barnrättskommitté. Under granskningens ställde kommittén flera frågor om kompetensen hos domstolarna och anmärkte särskilt på att Domstolsverket är den enda stora, viktiga myndighet för barn som inte har fått ett särskilt uppdrag om att stärka barnrättskompetensen i den ”kunskapslyft” som regeringen har genomfört sedan 2017 och som har koordinerats av Barnombudsmannen. Regeringens svar på dessa frågor, om att domstolarna är oberoende och fria från riksdag och regering och därför inte kan ges särskilda kunskapsuppdrag, var inte tillfredsställande för kommittén. I sina sammanfattande slutsatser och rekommendationer ger kommittén regeringen flera rekommendationer om att stärka barnrättskompetensen i domstolarna.

Domstolars oberoende får aldrig bli ett svepskäl för att inte ställa krav på en rättssäker, trygg och anpassad rättsprocess för barn. Rädda Barnen kräver att regeringen tar dessa rekommendationer på största allvar och ser till att det systemfel som finns idag rättas så att barn kan få sina rättigheter tillgodosedda, även i en rättsprocess.