Rädda Barnen kommenterar utrikesdeklarationen

Det en djupt beklagligt att barn inte nämns över huvud taget i utrikesdeklarationen. Inte ens Sveriges arbete för barn i konflikt lyfts, så tyvärr är barnperspektivet ännu mer frånvarande i år än tidigare år. 2020-talet kan bli ett förlorat årtionde för barn vars rätt till liv, skolgång och hälsa hotas av pandemin och klimatkrisen. De barn som faller offer för pandemin behöver hjälp akut. För världen blir konsekvenserna långvariga när barn drabbas. Den oroande utveckling vi ser för världens barn kan bara vändas med mer internationellt samarbete för barns rättigheter, aldrig med mindre.

- Rädda Barnen välkomnar att utrikesministern är tydlig i sitt försvar för ett generöst och effektivt bistånd och inte tummar på den viktiga moraliska principen om 1%-målet, att åtminstone en hundradel av vår gemensamma inkomst ska hjälpa människor att ta sig ur förtryck och fattigdom. Det säger Cecilia Chatterjee-Martinsen, internationell chef på Rädda Barnen.

Det är också bra att utrikesministern så tydligt markerar att försvaret av fri- och rättigheter, och rättsstatens principer är en grundbult i den svenska utrikespolitiken. Vi lever i en tid när de mänskliga rättigheterna, och även flickors och pojkars rättigheter ifrågasätts allt mer. Barns demokratiska utrymme begränsas, organisationers humanitära tillträde försvåras och här behövs Sveriges röst mer än någonsin. Men för att den svenska rösten inte ska tappa i legitimitet och trovärdighet behöver Sverige leva som vi lär och se till att vår politik är samstämmig och konsekvent.

Två områden där Sveriges faktiska politik går på tvärs mot de viktiga principer regeringen själv lyfter i utrikesdeklarationen sticker ut:

1. Den hårda FN-kritiken av den svenska regeringens ”moraliskt korrupta” hantering av de svenska barn och deras mammor som nu suttit frihetsberövade i interneringsläger i nordöstra Syrien i flera år under omänskliga förhållanden och utan rättegång, måste få konsekvenser. De svenska barnen och deras mammor borde ha varit en del av de 9 000 strandade svenskar, som utrikesministern berättar tagits hem genom 400 transporter underlättade av UD:s konsulära arbete under 2020. Vi kan inte med trovärdighet kräva att andra ska följa FN:s rekommendationer och leva upp till sina åtaganden om vi inte gör det själva.
   
2. Det stora och viktiga svenska engagemanget för fred och för de som drabbas av kriget Jemen, måste gå hand i hand med att vi slutar exportera vapensystem till de som bombar Jemens barn.

Klimatet är vår tids ödesfråga, det är också en fråga om barns rättigheter till liv och hälsa och till en bra miljö. Barnen har bidragit minst till klimatkatastrofen och de kommer att drabbas mest.

- Det är bra att utrikesdeklarationen lyfter klimatfrågan. Rädda Barnen kan inte nog poängtera hur viktigt det är att Sverige lyssnar på barnen som runt om i världen protesterar mot vuxenvärldens oförmåga att göra det som krävs och står upp för deras rättigheter att göra sin röst hörd, avslutar Cecilia Chatterjee-Martinsen.