RB Kommenterar: Barns rättigheter får äntligen plats i årets utrikesdeklaration

I år får barn och barns rättigheter äntligen plats i årets utrikesdeklaration. Välkommet också att regeringen tydligt lyfter hur pandemin särskilt drabbat barn och kvinnor. Barns rättigheter måste nu få en mer framträdande plats i Sveriges utrikes- och biståndspolitik.

Vi välkomnar att utrikesministern betonar att bistånd ska gå till att bekämpa fattigdom och förtryck, inget annat. Vi har sett oroande tendenser att se biståndet som ett verktyg för vår migrationspolitik och välkomnar därför särskilt denna tydlighet.

– Internationellt utvecklingssamarbete har aldrig varit så viktigt som nu. Att Sveriges regering så tydligt står fast vid åtagandet om 1%, att en hundradel av våra gemensamma inkomster ska gå till bistånd är bra och ger Sverige en viktig roll och möjlighet att påverka de globala sammanhangen, säger Cecilia Chatterjee-Martinsen, internationell chef på Rädda Barnen

Utrikesdeklarationen och den utrikespolitiska debatten handlar mycket om säkerhetsfrågorna, vilket speglar den värld Rädda Barnen möteri den 120 länder vi är verksamma. Aldrig sedan andra världskriget har så många barn varit drabbade av väpnad konflikt. Men världen rustar mer för konflikt och krig än för samarbete. Det behövs ett barnrättsperspektiv på säkerhetsfrågorna.

– Barns trygghet och skydd kräver investeringar i annat än vapen och arméer. Internationell humanitär rätt, och mänskliga rättigheter måste respekteras och ansvar utkrävas för de övergrepp som begås, säger Cecilia Chatterjee-Martinsen på Rädda Barnen.

Barns delaktighet i klimat- och fredsförhandlingar
När vi frågar barn vad de oroar sig för och vad politikerna borde bry sig mer om kommer klimatet alltid högt upp på listan. Det är också barnen som bidragit minst till utsläppen av växthusgaser och på många håll i världen är det barnen som drabbas hårdast av klimatkrisens konsekvenser men det är också barnen som står på barrikaderna i kampen för ett bättre klimat. Det är viktigt att regeringen tar fasta på och stöttar barn som aktiva aktörer i klimatpolitiken i Sverige och i världen.

Klimatkrisen drabbar alla men den drabbar inte alla lika. De fattigaste barnen i de fattigaste länderna drabbas värst, trots att de och deras länder bidragit minst. Därför måste länder som Sverige vara beredda att ta ett större ansvar för de humanitära katastrofer och ekonomiska kostnader som omställningen till hållbara samhällen och ekonomier kräver.

Mer humanitärt stöd – stopp för vapenexport till Jemen
De humanitära behoven i världen ökar lavinartat, slår utrikesdeklarationen fast. Av de 275 miljonerna människor som är i akut behov av hjälp är hälften barn, barn som lever i krig och konflikt men också genomlever pandemin och hotas av klimatet. Sveriges fortsatta ambition för fredsförhandlingar för Jemen är bra men ett stopp för svensk vapenexport ökar trovärdigheten. Att kvinnor har en roll i fredsförhandlingarna betonas men också ungdomar behöver tas in i det arbetet.

Slut på pushbacks – inget barn ska dö vid EU:s gräns
Bra att Ann Linde lyfter migration, men vi saknar perspektivet om barn på flykt. Vi befinner oss i en situation där barn dör vid europeiska gränsen medan de politiska diskussionerna fortgår och där människor tvingas vända tillbaka genom så kallade pushbacks. EU och Sverige måste ta sitt ansvar för att barn på flykt får den trygghet och det skydd de har rätt till. Inget barn ska dö vid EU:s gräns.

När de globala utvecklingsmålen formulerades 2015 lovade världens ledare att de svagaste och mest utsatta skulle prioriteras först. Att ingen skulle lämnas utanför. Det löftet har svikits å det grövsta under de senaste åren. Krig, konflikt och pandemi har fått ojämlikheten att öka dramatiskt. För hundratals miljoner barn betyder det att deras rätt till utbildning, hälsovård och trygg uppväxtmiljö hotas.

Det är bra att den feministiska säkerhetspolitiken betonas och att flickors särskilda situation poängteras.

Sammanfattningsvis ställer vi oss positiva till att barns rättigheter lyfts i mycket större utsträckning än vad vi sett under de senaste åren, men samtidigt finns mycket mer som behöver göras för barn och barns rättigheter utifrån flera olika aspekter – exempelvis för att skydda dem från klimatförändringar, konflikter och pandemins alla negativa effekter.