Nyhet -
Rädda Barnen svarar på remiss om fritidskortet
Rädda Barnen har svarat på förslag från socialdepartementet om hur det så kallade fritidskortet ska utformas.
Det föreslås att fritidskortet ska omfatta barn 8-16 år och att det ska kunna beviljas på två nivåer: Ett allmänt fritidskort på 500 kronor per barn och år och ett särskilt fritidskort på 2000 kronor per barn och år som kan sökas av vårdnadshavare som beviljats preliminärt bostadsbidrag. Det föreslås även att kortet ska sökas elektroniskt i två steg och vilka kriterier som ska gälla för utförare och utbud.
Rädda Barnen välkomnar ambitionen att ge fler barn tillgång till meningsfulla fritidsaktiviteter genom införande av ett fritidskort. Satsningar på barns rätt till meningsfull fritid ligger i linje med de rekommendationer som lämnades till Sverige från FN:s barnrättskommitté i mars 2023.
Det är positivt att fritidskortet inte ska påverka beräkningen av försörjningsstödet, förbehållsbelopp vid löneutmätning eller socialförsäkringsförmåner enligt socialförsäkringsbalken. Det är avgörande för att fritidskortet ska komma barn i socioekonomiskt utsatta familjer till del.
Rädda Barnen har ändå pekat på viktiga områden i vårt svar där vi vill se ändringar eller förbättringar.
Rädda Barnen vill sammanfattningsvis lyfta:
- Förslagen pekar tydligt på den ojämlikhet i rätten till meningsfull fritid som nu finns, men det är oklart om fritidskortet kommer nå de grupper och mål som föreslås.
- Därför behöver regeringen även förstärka investeringar i ideell sektor, föreningsliv och kommuner som erbjuder fritidsaktiviteter för barn i alla former, och som bedriva ett målriktat arbete för att motverka barnfattigdom. Här krävs en tydlig ambition att lyfta barn ur socioekonomisk utsatthet genom bland annat breda höjningar och indexeringar av barnbidrag, försörjningsstöd och dagersättning samt en permanentning av det höjda tillfälliga bostadsbidraget samt reformer kring avgiftsfri kollektivtrafik.
- Förslagen om att fritidskortet ska sökas elektroniskt i två steg riskerar att skapa höga trösklar för vårdnadshavare. För att sänka tröskeln krävs omfattande informationsinsatser och att vårdnadshavare ska kunna få stöd att hantera ansökan.
- Det behövs en åtgärdsplan för att undanröja andra strukturella hinder än deltagaravgifter. Som framgår av förslagen finns även andra hinder för barns jämlika tillgång till meningsfull fritid som till exempel utbud, möjlighet till kollektivtrafik samt andra strukturella hinder.
- Målgruppen för fritidskortet bör vidgas till att i första hand omfatta barn från 3 år till 18 år (eller när föräldrars försörjningsansvar upphör), i andra hand till att omfatta barn från 6 år till 18 år (eller när föräldrars försörjningsansvar upphör). Det är viktigt att alla barn, även barn i förskoleålder och äldre tonåringar, ges bättre förutsättningar att tillgängliggöra sig rätten till meningsfull fritid.
- Även asylsökande barn bör ha rätt till det särskilda fritidskortet med ett högre belopp. Eftersom bostadsbidraget är en bosättningsbaserad förmån innebär det att grupper av barn som inte omfattas av sådana förmåner (på grund av juridisk status eller boendeförhållanden), inte heller ges tillgång till det högre beloppet. Rätten till en meningsfull fritid gäller alla barn. Vi vet exempelvis att barn i asylprocessen lever i stor socioekonomisk knapphet eftersom dagersättningen är mycket låg och inte har höjts på närmare 30 år.
- Fritidskortet borde även gå att använda till mindre än tio tillfällen för att värna bredden av aktiviteter, möta olika barns intressen samt säkerställa så låga trösklar som möjligt. Det är naturligtvis viktigt att regelverken utformas så att välfärdsbrottslighet förhindras. Det får dock inte innebära att viktiga delar av civilsamhället utestängs genom regleringen, så som minoritetsföreningar, barn- och ungdomsorganisationer eller lokala initiativ som skapats som svar på specifika behov och som därför inte hunnit verka i fem år.
Dessutom bör kommunerna ges utrymme att definiera vilka av dess verksamheter som ska ingå i fritidskortet. Rädda Barnen tycker att regeringen ska använda de kriterier som MUCF och Kulturrådet föreslagit i delrapporten, så att alla typer av aktiviteter omfattas. Barn ska vara delaktiga i förslaget. FN:s barnrättskommitté betonade i en av sina rekommendationer till Sverige angående rätten till meningsfull fritid, att Sverige ska låta barn delta fullt ut i planering, utformning och tillsyn av genomförandet av politik och program som rör fritid, lek, rekreation och det kulturella och konstnärliga livet.
Rädda Barnen saknar redovisning om och hur man arbetar för att följa denna rekommendation i samband med införande av fritidskortet, inte minst i förhållande till utformningen kring vilka aktiviteter och föreningar som ska kunna stödjas.