Rädda Barnens svarar på remiss - Preskription av avlägsnandebeslut och vissa frågor om återreseförbud

Rädda Barnen avstyrker delbetänkandets förslag om att förlänga preskriptionstiden (den tid ett utvisningsbeslut är giltigt) och att preskriptionstiden ska börja löpa först när personen har lämnat Sverige. Vi ser flera risker med förslaget ur ett barnrättsperspektiv.

Med dagens regler är ett utvisningsbeslut giltigt i fyra år, därefter upphör beslutet att gälla (det preskriberas) och individen kan då söka asyl på nytt. Detta innebär en möjlighet att tillkännage sig för myndigheter vart fjärde år och få sin sak prövad igen vilket samtidigt ger staten en uppfattning om hur många som vistas i Sverige. Delbetänkandet föreslår nu att utvisningsbeslutet ska vara giltigt i fem år och att tiden ska räknas först från och med att personen har lämnat Sverige, inte direkt när beslutet träder i kraft.

Asyl- och återvändandeprocessen är komplex och det finns olika skäl till att en individ inte återvänder till sitt hemland trots ett avslagsbeslut. Ofta handlar det om en rädsla för sitt eget och sin familjs liv, men det kan också handla om att ursprungslandet vägrar ta emot dem.

Ur ett barnrättsperspektiv vill Rädda Barnen särskilt lyfta följande:

• För barn är situationen särskilt svår då de sällan har möjlighet att påverka och de är beroende av vuxnas beslut samt agerande.
• Risken är stor att många individer, av olika orsaker, ändå stannar kvar i Sverige trots ändrade preskriptionsregler och att förslaget snarare förstärker skuggsamhället i stället för tvärtom.
• I betänkandet presenteras ingen evidens eller forskning som talar för att de förslagna begränsningarna faktiskt leder till ett ökat återvändande, vilket är syftet med delbetänkandets förslag.
• Om regeringen väljer att gå vidare med förslaget är det extra angeläget att rättssäkerheten i asylprocessen stärks och att reglerna om verkställighetshinder i Utlänningslagen ses över.

Verkställighetshinder innebär en möjlighet att stoppa en utvisning t.ex. om det föreligger praktiska hinder mot utvisning, om personen är svårt sjuk eller har stark anknytning till Sverige. Möjligheten att få uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder är idag mycket begränsad och avslag på ansökan om verkställighetshinder går inte alltid att överklaga. Nuvarande regler om verkställighetshinder innebär inte ett tillräckligt bra skydd för oskäliga konsekvenser om förslaget om förlängd preskriptionstid genomförs.

Rädda Barnen anser att delbetänkandets barnkonsekvensanalys är väldigt begränsad och den går inte närmare in på de betydande konsekvenser som förslaget riskerar att få för barn. Förslaget kan bl.a. leda till att vissa barn kan leva en hel barndom i ett land, lära sig språket, få vänner, skapa anknytning och samtidigt sakna möjlighet att någonsin legalisera sin vistelse. Det är en orimlig konsekvens av utredningens förslag. Rädda Barnen anser att barnets bästa måste beaktas tydligare och vara vägledande i en större utsträckning.