Nyhet -
Vårt yttrande kring delbetänkandet om våldsbejakande extremism
Rädda Barnen avger synpunkter på delbetänkandet SOU 2016:92 i för organisationen särskilt centrala områden. I övriga frågor avstår vi från yttrande och detta ska inte uppfattas vare sig som tillstyrkande eller avstyrkande av okommenterade förslag. Delbetänkandet innehåller förslag om hur arbetet inom ramen för den nationella samordnaren ska fortsätta efter det att samordnaren avslutat sitt uppdrag 2017. Rädda Barnen lämnar yttrande över två av de föreslagna åtgärderna.
Den nationella samordnarens uppdrag har varit att utveckla, samordna och stödja insatser för att förebygga våldsbejakande extremism och främja demokrati. Detta är insatser som bäst bedrivs av myndigheter och organisationer utanför rättsväsendet. Därför ter det sig naturligt att placera ansvaret hos en myndighet som har kompetens inom detta viktiga förebyggande arbete. Rädda Barnen kan dock konstatera att den föreslagna myndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, har begränsad erfarenhet av att samverka med det civila samhället kring demokratifrämjande insatser. Myndighetens erfarenhet kretsar främst kring samhällets insatser vid särskilda händelser och att placera ansvaret där riskerar att sända signaler om att det främst är insatser av mer omedelbar och akut karaktär som ska samordnas.
Rädda Barnen har tagit över driften av den nationella orostelefonen sedan den 1 februari 2017. Vi kan ännu inte dra några slutsatser kring effektiviteten i att använda metoden för de aktuella målgrupperna. Det krävs mer arbete för att nå målgrupperna med information om möjligheten att ringa orostelefonen samt information om vilket stöd de kan få för att det ska vara möjligt att utvärdera effektiviteten. Däremot kan vi både genom de samtal vi hittills haft och erfarenheter från liknande verksamheter konstatera att det utan tvekan finns ett behov av stöd och vägledning för anhöriga. Det är svårt att prata med vänner och andra anhöriga eftersom ämnet är svårt och mycket stigmatiserande. Det kan vara ett mycket stort steg att ta kontakt med en myndighet för att be om hjälp. Förtroendet för myndigheter är lågt bland en del personer, tidigare dåliga erfarenheter eller felaktiga föreställningar om konsekvenserna av en sådan kontakt kan avhjälpas genom en stödkontakt hos en civilsamhällesorganisation.
Det är Rädda Barnens uppfattning att denna utmaning underskattats när verksamheten initierades och att en fortsatt verksamhet måste understödjas med ett mer kvalificerat marknadsföringsarbete. Vi prövar och utvecklar dessa former nu, men fler insatser kommer att vara nödvändiga. Det är Rädda Barnens övertygelse att en oberoende organisation eller sammanslutning av organisationer i det civila samhället är den bäst lämpade aktören att operera verksamheten.
