Knapp minskning av barnfattigdomen i Sverige

Rädda Barnens rapport om barnfattigdom visar på stora skillnader mellan landets kommuner och inom våra storstäder. På nationell nivå ser vi en marginell nedgång samt att vissa grupper är särskilt sårbara för ekonomisk utsatthet.

Inga barn ska leva i fattigdom. Men årets Barnfattigdomsrapport visar att cirka 196 000 barn i Sverige gör det. Trots att statistiken visar en marginell procentuell nedgång mellan 2016 och 2019 – från 9.3 procent till 9.2 procent – visar de absoluta talen en ökning. På tre år har siffran i absoluta tal ökat med 10 000 barn på grund av att det under samma period har blivit 125 000 fler barn i landet.

– Barnfattigdomen ligger kvar på nästan samma nivå som tidigare. Det är fortfarande alltför många barn som inte har samma uppväxtvillkor som andra. Rapporten sätter dessa barn i fokus och uppmärksammar ett problem som behöver kraftfulla åtgärder för att förbättras. Alla barn i Sverige ska få växa upp med samma möjligheter, säger Maria Frisk, chef för Rädda Barnens Sverigeprogram.

Rapporten visar att inkomstklyftorna har fortsatt att öka trots en långsiktig gynnsam ekonomisk utveckling de senaste årtiondena. Vi ser bland annat att den ekonomiska utsattheten är nästan fyra gånger så hög bland barn till ensamstående kvinnor jämfört med barn där föräldrar lever tillsammans. Den grupp där barnfattigdomen ökat mest är barn till ensamstående mammor med utländsk bakgrund som ökat från 42,1 till 49,5 procent. Rapporten visar också att andelen barn med utländsk bakgrund bland barn i ekonomisk utsatthet har ökat oroväckande mycket.

– Rädda Barnen möter barn i socioekonomisk utsatthet i våra verksamheter. Vi pratar med barn och föräldrar om hur deras livssituation påverkar dem. Utifrån deras berättelser, och undersökningar vi gör tillsammans med andra, uppmärksammar vi politiker och beslutsfattare på åtgärder för att kunna minska barns utsatthet. Det handlar om åtgärder för att minska ekonomisk utsatthet, exempelvis inom den ekonomiska familjepolitiken. Men också åtgärder som minskar konsekvenser av att befinna sig i ekonomisk utsatthet som till exempel en fungerande skola för alla barn, tillgång till en skälig bostad och kostnadsfria fritidsaktiviteter, säger Maria Frisk, chef för Rädda Barnens Sverigeprogram.

Rapporten visar även:

• Det finns en betydande variation mellan svenska kommuner. I knappt hälften av Sveriges 290 kommuner minskade barnfattigdomen under perioden medan den ökade i drygt hälften av kommunerna . Den varierar fortfarande starkt mellan kommunerna från 2,4 procent (i Gällivare) till 28,7 procent (i Hällefors). I Malmö, som legat på jumboplats i de senaste årens rapporter, har barnfattigdomen minskat, dessutom har Malmö inte längre kvar en sistaplacering. Snittet för riket är 9.2 procent.
• I flera av storstädernas stadsdelar med höga barnfattigdomstal har barnfattigdomen minskat, exempelvis i Rinkeby-Kista i Stockholm och i Angered i Göteborg. I Göteborg uppvisade Angered och Östra Göteborg en minskning med 7 procentenheter.
• I de kommuner som uppmärksammats för att ha tagit emot familjer i ekonomisk utsatthet som flyttats från storstäder, genom så kallad aktiv medverkan, ser vi att barnfattigdomen ökat snabbare. Flera av dessa kommuner ligger i botten av rapportens statistik.

För att stärka barns rättigheter i enighet med barnkonventionen uppmanar vi lokala, regionala och nationella politiker att titta på hur de kan förbättra för barn i socioekonomisk utsatthet. Vi vill se fler föräldrar med en egen och tillräcklig försörjning. Det är det viktigaste sättet för att minska antalet barn som lever i fattigdom. Förutom det behövs en fungerande skola som kan förebygga de negativa effekterna som socioekonomisk utsatthet kan medföra. Det behövs också en mer träffsäker ekonomisk familjepolitik, där exempelvis barn-, och bostadsbidrag och underhållsstöd behöver bli mer effektiva i att minska fattigdomen än vad den gör i dag.

Rädda Barnen har under flera år bevakat socioekonomisk utsatthet och sedan 2002 har vi återkommande presenterat statistik om barn i barnfattigdom. Vi är världens största självständiga barnrättsorganisation och jobbar för att alla barn ska ha rätt till en trygg uppväxt. Ofta handlar det om de mest utsatta barnen i samhället. Här är barnfattigdomsrapporten ett viktigt verktyg för att synliggöra utvecklingen.

I denna Barnfattigdomsrapport, som vi ger ut regelbundet, använder vi ett sammansatt mått. Det handlar dels om barn i familjer med låg inkomststandard, och dels om barn i familjer som beviljats försörjningsstöd. Definitionen kan klassificeras som ett så kallat absolut fattigdomsmått, vilket innebär att inkomster under en viss miniminivå räknas som fattigdom.

Rapporten presenteras vid ett lanseringsseminarium kl 09.00 (länk).