Rädda Barnen rapporterar om Jemen ett år efter Stockholmsavtalet: Varje månad skadas eller dödas 33 barn

Stockholmsavtalet skulle skapa stabilitet i Jemen. Men i Hodeidah och Taiz, som är de mest krigsdrabbade städerna i landet, dödas eller skadas 33 barn varje månad. Kriget pågår hela tiden och barnen är fortfarande de största offren. Det rapporterar Rädda Barnen ett år efter att Stockholmsavtalet undertecknades.

Hodeidah och Taiz, är de städer i Jemen där flest barn dör till följd av kriget. Mellan januari och oktober 2019, dödades eller skadades 33 barn varje månad. Nästan hälften av de barn som dog som ett direktresultat av konflikten i landet, dödades i Hodeidah eller Taiz.

Detta trots att båda stridande parter, regeringens trupper och rebellernas trupper, den 13 december 2018, undertecknande det s.k. ”Stockholmavtalet” för att stoppa striderna i landet.

I Taiz har de dödsfall som är barn mer än fördubblats sedan avtalet. Parterna har åtagit sig att öppna en humanitär korridor i staden så att familjer säkert kan lämna, och humanitärt stöd kan komma in, men hittills har detta inte realiserats.

-Stockholmavtalet gav en glimt av hopp till de civila i området, men striderna är långt ifrån över. Rädda Barnen tar varje dag emot sårade barn till de sjukhus som vi stödjer. Under året har vårt team gett medicinsk vård till mer än 500 barn. Många har haft livshotande skador såsom brännskador och granatsår över hela kroppen, säger Mariam Aldogani, Rädda Barnens fältchef i Hodeidah.

Barnen i Hodeidah är fångade i staden som härjas av ständiga strider som hotar deras liv. Humanitära insatser fortsätter att vara utmanande. Tidigare i år var Rädda Barnen tvungen att stänga några av organisationens s.k. barnvänliga platser i tre månader. Detta på grund av att Rädda Barnen inte kunde garantera säkerheten. Resultatet blev att fler än 700 barn berövades från en trygg plats att vara på. En plats där de kunde leka och bara få vara barn, och där de kunde få ett tillfälligt andrum från krigets våldsamheter.

Rädda Barnen har pratat med flera barn om deras upplevelse av kriget. Så här säger tre barn från Hodeida:

Sarah*,13 år:
”En dag i skolan skulle en av mina klasskamrater gå på toaletten. Inne på toaletten utsattes hon för en granatattack. Efter den händelsen fick jag inte gå till skolan för min pappa, och skolan stängdes inte så långt därefter. “

Lina* 15 år, säger:
”För några månader sedan skedde en flygattack precis bredvid vårt hus. Vårt hus brann och vi var tvungna att fly. Först när branden hade släckts kunde vi återvända. Vårt hus är det enda skydd vi har mot attackerna, så den dagen flydde jag till min kompis. Men deras hus hade också förstörts, så hon och hennes familj hade också flytt. Efter den dagen kände jag att kriget skulle kunna döda mig när som helst."

Taha*, 12 år, säger:
“Var du än är i Hodeidah så är du rädd. Som när du går till skolan eller när du är utanför ditt hus och leker. Vi är hela tiden rädda för flygattacker eller att bli skjutna. Därför kämpar vi för att trupperna ska stoppa kriget. Vi vill inte vara rädda längre. ”

-Vi är glada över den viktiga roll som Sverige spelade för att få till stånd mötet som resulterade i Stockholmsavtalet. Nu behöver Sverige visa tydligt ledarskap för att avtalet inte bara läggs till handlingarna, utan gör verklig skillnad för barnen i Jemen. Rädda Barnen uppmanar båda parter att upphöra med striderna, och tillsammans med världssamfundet arbeta för en omfattande och varaktig fred, säger Helena Thybell, generalsekreterare på Rädda Barnen i Sverige.

För bilder och filmer:https://www.contenthubsavethechildren.org/Package/2O4C2SQ8CF9W

Om Stockholmsavtalet

I december förra året hölls ett samtal i Stockholm mellan de båda huvudsakliga parterna i Jemen-konflikten: Huthirebellerna, som stöttas av Iran, och företrädare för Jemens regering, som stöttas av Saudiarabien och Förenade Arabemiraten (som i sin tur stöttas av USA, Storbritannien och Frankrike). Samtalen som leddes av FN, resulterade i tre avtal som undertecknades den 13 december 2018. Stridande parter åtog sig att:

1. Minska striderna i staden Hodeidah.
Detta avtal anses vara det mest prioriterade och handlar om hamnstaden Hodeidah som internationella biståndsorganisationer beskriver som ”Jemens livlina”. Hårda strider i Hodeidah riskerar att stoppa införseln av nödhjälp vilket dramatiskt skulle kunna försämra den humanitära situationen i landet.**

Avtalet inkluderar bland annat vapenvila och tillbakadragande av styrkor. En FN-ledd kommitté, Redeployment and Coordination Committee, arbetar med genomförandet av avtalet som på marken övervakas av en ny FN-mission, UNMHA.

2. Genomföra ett fångutbyte
Avtalet om fångutväxling omfattar tusentals fångar och inkluderar flera politiska och militära ledare som Huthirebellerna har hållit de senaste fyra-fem åren.

3. Underteckna ett samförståndsavtal om situationen i Taiz
Samförståndsavtalet om Taiz anses generellt vara den minst substantiella delen av Stockholmsavtalen, även om det är viktigt eftersom det fokuserar på ett av de områden som drabbats hårdast av kriget. Avtalet fastställer upprättandet av en gemensam kommitté mellan de stridande parterna och civilsamhällesorganisationer i området.

*Namnen är utbytta.

**Hodeidahs hamn är den viktigaste infartentill landet. 70% av all import anländer tillhamnen och en stängning, även om den är tillfällig, kan minska tillgången på mat, pressa upp priserna och i förlängningen skapa hungersnöd.