Rädda Barnens nya rapport om barn på flykt sedan 2015: Mer än 700 barn har mist sina liv på Medelhavet

Fem år efter Alan Kurdis tragiska död, slår Rädda Barnen larm om att Europa har misslyckats med att hjälpa barn som befinner sig på flykt.

Den 2 september 2015 drunknade treåriga Alan Kurdi utanför Turkiets kust. Sedan dess har mer än 700 barn mist sina liv när de försökt ta sig med båt över Medelhavet.

För de som överlevt väntar en osäker och farlig resa för att nå trygghet. Många av dessa barn befinner sig fortfarande på flykt. Varje dag sedan augusti 2019 har i genomsnitt 10 000 barn strandsatts på de grekiska öarna utan att lyckas ta sig därifrån. 60 procent av dem är under 12 år.

-Vissa av EU-länderna har valt att ta hand om barn som anlänt till Grekland, men många länder har avstått. Det betyder att barn fortsätter att leva i stor utsatthet i de grekiska lägren. Det ser vi på Rädda Barnen som ett stort politiskt misslyckande , säger Helena Thybell, generalsekreterare på Rädda Barnen.

Ahmed, 15 år från Syrien, befinner sig just nu i Belgrad. Han säger:

”När vi försökte ta oss över gränsen blev vi misshandlade av gränspolisen. Jag tror de ville skrämma oss så att vi inte försökte ta oss över igen. Jag har inte sett min familj på länge nu. Jag lämnade Syrien för att åka till Europa eftersom det inte fanns någon framtid för mig i landet. "

Alan Kurdis död förväntades bli en väckarklocka för att skydda barn på flykt. Men rapporten visar att det istället blev tvärtom. Många av barnen upplever en ännu värre situation. Många europeiska länder reagerade mot flyktvågen genom att stänga sina gränser, minska möjligheterna för barn att återförenas med sina föräldrar samt ta fler barn i förvar. Rapporten visar att barn som sätts i förvar mår psykiskt dåligt efter bara några timmar. De kan inte röra sig fritt, har ingen möjlighet till lek eller att gå i skolan, och vet ofta inte hur länge de kommer att behöva stanna.

Helena Thybell menar att det finns mycket länderna kan göra.

-Vi på Rädda Barnen uppmanar europeiska regeringar, att se till att barn omedelbart får möjlighet att söka asyl och skydd när de anländer till Europa. EU:s ledare måste enas om en mer rättvis och solidarisk fördelning av asylsökande. Det måste också skapas fler lagliga vägar, samt bättre möjlighet till familjeåterförening. Det är faktorer som skulle kunna förhindra att fler barn dör på väg till Europa, avslutar Helena Thybell.