Trots åtgärder: barnfattigdom kvar på samma nivå

Årets barnfattigdomsrapportfrån Rädda Barnen visar att andelen barn som lever i fattigdom  i Sverige uppgår till 12,0 procent. Det är en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med förra året. Rapporten, som utgår från statistik från 2012, visar att barnfattigdomen uppvisar samma mönster som tidigare år, där risken för barn att hamna i utsatthet är störst för barn i storstädernas miljonprogramsområden, för barn till föräldrar med utländsk bakgrund och för barn till ensamstående föräldrar.

Enligt rapporten lever omkring 230 000 barn i Sverige i ekonomisk utsatthet, vilket i faktiska tal innebär en minskning med 2 000 barn. 

- Vår förhoppning var att vi nu skulle kunna se effekterna av den politiska viljan och de reformer som genomfördes under den förra mandatperioden. Så är inte fallet ännu. Den förra regeringens inriktning var positiv med bland annat höjt barntillägg i bostadsbidraget och flerbarnstillägg och vi välkomnar också den rödgröna regeringens fokus på barn i ekonomisk utsatthet. Men allt sammantaget verkar det inte räcka för att bryta det etablerade mönstret, säger Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin.

Barnfattigdomen varierar fortfarande kraftigt mellan Sveriges kommuner, och det finns även  stora skillnader inom städerna. I Malmö lever 31,7 procent av barnen i ekonomisk fattigdom medan andelen är 3,6 procent i kranskommunen Lomma. I Stockholm är barnfattigdomen lägst i Bromma (5,2 procent) och högst i Rinkeby-Kista (36,7 procent). Motsvarande ekonomiska skillnader inom städerna finns även i mindre kommuner.

Det är fortsatt stora skillnader i ekonomiska uppväxtvillkor för barn beroende på om de har föräldrar som är födda i Sverige eller om de själva och/eller deras föräldrar är födda i ett annat land. Nästan vart tredje barn – 29,1 procent – med minst en utländskfödd förälder lever i ekonomisk fattigdom, jämfört med 5,2 procent av barn till föräldrar som är födda i landet, vilket innebär att barnfattigdomen är fem gånger högre i denna grupp. Att ha en eller två utländskfödda föräldrar eller en ensamstående förälder är faktorer som var för sig ökar risken för att leva under ekonomiskt knappa förhållanden. Tillsammans förstärker faktorerna varandra: mer än hälften (53,4 procent) av alla barn till ensamstående och utlandsfödda föräldrar levde i ekonomisk utsatthet 2012, jämfört med endast 2,1 procent av alla de barn som bodde med båda sina svenskfödda föräldrar.

- Nya angreppssätt behövs för att på allvar komma åt barnfattigdomen.  Behovet av ett politiskt helhetsgrepp är avgörande och vi menar att det krävs en full översyn av den ekonomiska familjepolitiken. Vi är övertygade om att både stat och kommuner tydligare måste sätta mål för sitt arbete mot barnfattigdom och att alla kommuner bör upprätta handlingsplaner med särskilt fokus på samverkan mellan berörda politikområden, säger Elisabeth Dahlin.

--------

Definition av barnfattigdom: 
Rädda Barnens definition av barnfattigdom har utarbetats tillsammans med Tapio Salonen, professor i socialt arbete. Den är sammansatt av två delmått, barn i familjer med så kallad låg inkomststandard och barn i familjer som beviljats försörjningsstöd. Definitionen kan klassificeras som ett så kallat absolut fattigdomsmått, vilket innebär att inkomster under en viss miniminivå räknas som fattigdom.