Rädda Barnen driver tillsammans med Fryshuset projektet FREE, för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck . Tillsammans har organisationerna tagit fram kunskapsmaterial riktat till elever, skolpersonal och andra ledare, och arbetat med föräldrars och ungdomars kunskap, beteenden och föreställningar om HRVF.
Rädda Barnen har svarat på förslag från socialdepartementet om hur det så kallade fritidskortet ska utformas. Det föreslås att fritidskortet ska omfatta barn 8-16 år och att det ska kunna beviljas på två nivåer: Ett allmänt fritidskort på 500 kronor per barn och år och ett särskilt fritidskort på 2000 kronor per barn och år som kan sökas av vårdnadshavare som beviljats preliminärt bostadsbidrag.
Rädda Barnen och BRIS uppmanar regeringen att använda budgeten som det kraftfulla verktyget för barns rättigheter den ska vara genom att: 1) Barnrättsbudgetering måste finnas i statsbudgeten, 2) Investera i barns trygga uppväxtvillkor, stärk finansieringen av kommuner och regioner, 3) Investera i en hållbar värld för barn i Sverige och världen.
Säker på nätet! är ett material för mellanstadiebarn som lyfter både det roliga och det jobbiga med att vara på nätet. Syftet är att skapa nyfikna samtal mellan barn och vuxna om allt det som händer digitalt. Det kan användas i skolan, på fritids eller i andra verksamheter, men också hemma.
Polis och åklagare ska enligt lag utreda allvarliga brott mot barn inom 90 dagar. Rädda Barnen har i snart 15 år granskat utredningstiden för allvarliga brott mot barn, och under 2023 tog nästan hälften av alla utredningar längre tid än den lagstadgade gränsen. Det är en kraftig ökning och mer än något annat år Rädda Barnen har undersökt.
En ny Sifo-undersökning bekräftar civilsamhällets beskrivning: ett tufft ekonomiskt läge för barnfamiljer med små ekonomiska marginaler. Undersökningen visar att 4 av 10 ensamstående föräldrar med lägre inkomst har behövt låna pengar för att kunna betala grundläggande utgifter de senaste sex månaderna.
Rädda Barnens rapport ”Missing out” – Barn och ungas erfarenheter av ekonomiska svårigheter som släpps idag, delar barn och unga som bor i områden där barnfattigdomen är hög, med sig av erfarenheter och perspektiv på ekonomiska hinder i vardagslivet. Svårigheterna är framför allt kopplade till skola, fritid och andra sociala sammanhang.
Den 19 mars bjuder Hyresgästföreningen, Majblomman, Rädda Barnen och Röda Korset in utvalda medier för att presentera en helt färsk Sifo-undersökning om barnfamiljers ekonomiska situation idag. Undersökningen presenterar siffror på barnfamiljers svårigheter med vardagsekonomin och föräldrars möjligheter att förse sina barn med fritidsaktiviteter, mat, kläder och hur de ser på den ekonomiska situat
Under helgen samlades Rädda Barnens medlemsrörelse för verksamhetskonferens i Halmstad. Deltagarna på plats antog ett uttalande, som uppmanar till kraftsamling mot det våld och otrygghet som eskalerat i Sverige. Barn har rätt till trygghet. Nu behövs därför fler initiativ, fler aktörer som agerar, ökad samverkan och brett politiskt ledarskap med kraftfulla satsningar på grundläggande välfärd.
Under våren har många barn inte gått till skolan trots att den varit öppen för att inte smitta äldre familjemedlemmar som de bor med. Det har inneburit att många barn i socioekonomisk utsatthet mist en av sina stora källor till matintag. Att inte ha tillgång till skolmat i kombination med förlorade jobb, ökad sjukfrånvaro, har lett till en ännu mer ansträngd ekonomisk situation.
Snart är sommarlovet här med massa lek och skoj. Samtidigt lever vi mitt i en pandemi. Risken för grooming ökar i kriser, när allt fler föräldrar känner sig stressade och barn kan uppleva en större oro. För att sommarlovet ska bli tryggare online släpper Rädda Barnen ett quiz som lär barn att surfa tryggt i sommar.
Rädda Barnen har i Ung röst sammanställt svar från barn i årskurs 6, 8 och första året på gymnasiet från 75 kommuner och 19 län. Totalt har 24 777 barns svarat på frågor om sina rättigheter. 91 procent tycker det är viktigt att de som bestämmer lyssnar på barn, nio av tio barn har under det senaste året någon gång eller flera gånger känt sig stressad över skolarbetet.
Rädda Barnen släpper idag en ny rapport om polis och åklagares handläggningstider vid vålds- och sexualbrott mot barn. Från polisanmälan till fällande dom kan det ta flera år, något som strider både mot barnkonventionen och svensk lagstiftning. För att komma tillrätta med situationen krävs en lagskärpning.
Rädda Barnen lanserar i dag skriften "På marginalen" som innehåller barn och ungas egna röster om hur det kan vara att växa upp i en familj som har det dåligt ställt i Sverige. Skriften synliggör och visar hur verkligheten kan se ut för det enskilda barnet – bakom siffror, tabeller och diagram.
I dag publiceras Rädda Barnens årliga barnfattigdomsrapport, ”Barnfattigdomen i Sverige 2012”. Den visar att allt fler barn i Sverige växer upp i fattigdom. 248 000 barn, eller 13 procent, lever i familjer som antingen har en låg inkomststandard enligt SCB:s definition, eller är beroende av försörjningsstöd. Det är 28 000 fler barn än i förra årets rapport.
Den 14 mars presenterar Rädda Barnen årets rapport om barnfattigdomen i Sverige. Medier och intresserade inbjuds att närvara vid presentationen, där bland andra generalsekreterare Elisabeth Dahlin och professor Tapio Salonen, författare till rapporten, kommer att medverka.
Årets rapport innehåller liksom tidigare år en beräkning av hur många barn som lever i fattigdom i Sverige. Beräkningen är
Rädda Barnens nya studie ”Tillfälligt uppbrott – unga berättar” är baserad på nio djupintervjuer med ungdomar som har erfarenhet av tidiga och hastiga uppbrott från sina familjer. För samtliga gäller att samhällets stöd kunde ha varit mycket bättre.
Utredningarna vid misstänkt barnmisshandel tar oacceptabelt lång tid. I 13 av 32 åklagarkammare hinner man inte behandla hälften av ärendena inom den lagstadgade tidsfristen, 90 dagar. Det visar Rädda Barnens granskning av Åklagarmyndighetens statistik från 2010.
Efter att Rädda Barnen i tisdags presenterade rapporten om barnfattigdom i Sverige har reaktionerna varit många. Det är glädjande att en majoritet av både politiker och opinionsbildare tar barnfattigdomsrapporten på allvar. Däremot har vi inte utan en viss förvåning noterat att statsministern betvivlar våra metoder och att barnministern ifrågasätter kopplingen till Barnkonventionen.
Barnfattigdomen ökar igen. Under 2008 levde 220 000 barn i fattigdom – det vill säga 11,5 procent av alla barn i Sverige. Idag släpper Rädda Barnen sin åttonde rapport om barnfattigdomen. Analysen är att Sverige inte tar Barnkonventionen på allvar. Rädda Barnen menar att det nu krävs ett nationellt grepp om frågan.
Rädda Barnen är en politiskt och religiöst obunden folkrörelse som kämpar för barns rättigheter. Med barnkonventionen som grund arbetar vi för att barn ska få det bättre och för att barns rättigheter ska respekteras. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer – i Sverige och i världen. Vi arbetar för de barn som har det svårast. Barn som utsätts för våld och övergrepp, inte får gå i skola, saknar stöd från föräldrar och andra vuxna, lever i fattigdom eller i krig och katastrofer. Internationella Rädda Barnen är en av världens största barnrättsorganisationer med verksamhet i över 120 länder.
Vår vision är en värld där barnkonventionen är förverkligad och alla barns rättigheter tillgodosedda. Det är en värld
-som respekterar och värdesätter varje barn.
-som lyssnar till – och lär av – barn
-som ger varje barn framtidstro och möjligheter.
