Rädda Barnen yttrar sig om ”Ny möjlighet till uppehållstillstånd”

Rädda Barnen har fått möjlighet att yttra sig över utkastet till lagrådsremissen ”Ny möjlighet till uppehållstillstånd”. Remissen rör de ensamkommande barn i Sverige som hunnit bli vuxna på grund av Migrationsverkets långa handläggningstider. I utkastet föreslås att denna grupp ska ges en ny chans till uppehållstillstånd.

Rädda Barnen anser att avsikten med förslaget är god, men har flera invändningar och kommentarer.

- Vi ser framförallt att förslaget på flera sätt inte utgår från barnets bästa. Detta är anmärkningsvärt då det rör sig om en utsatt grupp som drabbats av långa handläggningstider, fallit offer för rättsosäkra åldersbedömningar samt ofta lider av psykisk ohälsa, menar Elisabeth Dahlin, generalsekreterare Rädda Barnen.

Här följer ett sammandrag av Rädda Barnens yttrande:

• Rädda Barnen är kritisk till att förslaget inte gäller de ensamkommande som sökte asyl efter den 24 november 2015. Enbart i december 2015 sökte 3 217 ensamkommande barn asyl i Sverige. Oaktat om man har sökt innan eller efter den 24 november, har väntan varit orimligt lång för ett stort antal av de ensamkommande barnen.
• Rädda Barnen motsätter sig starkt att utvisningarna kommer att fortsätta, tills lagen börjar gälla 1 juni 2018. Alla som sökte asyl senast den 24 november 2015 kommer sannolikt att ha fått beslut om uppehållstillstånd när lagen träder i kraft. Det vore därför rimligt att regeringen fattar beslut om att de ungdomar som kan komma att omfattas av de nya reglerna, inte ska tvingas lämna Sverige innan de getts möjlighet att ansöka enligt de nya gymnasiereglerna.
• De flesta ensamkommande barn som sökte asyl i Sverige 2015 kommer från Afghanistan. Rädda Barnen anser att utvisningar av barn till Afghanistan riskerar att strida mot mänskliga rättigheter.
• Rädda Barnen anser inte att förslaget i dess nuvarande form kan anses integrationsfrämjande. Tidsbegränsade uppehållstillstånd sätter en stor press på de barn och ungdomar som berörs. Detsamma gäller det faktum att man efter avslutad utbildning endast har sex månader på sig att uppfylla försörjningskravet som krävs för permanent uppehållstillstånd. Som en jämförelse tar det mer än nio år för hälften av alla nyanlända att komma ut i arbetslivet. Det finns därför anledning att se över de snäva tidsramar som föreslås och justera dessa. Inte minst för att undvika att ungdomarna utnyttjas av oseriösa arbetsgivare.
• Rädda Barnen tycker att lagförslaget är onödigt komplicerat och menar att det behövs ett antal klargöranden. Det gäller bland annat vilka krav som ska ställas när det gäller styrkande av identitet som gäller för uppehållstillstånd. Ålder räknas dessutom som en del av identiteten och många ensamkommande barn har svårt att styrka eller ens göra denna sannolik, vilket påverkar den totala bedömningen av ett ärende.
• Det råder även oklarhet avseende vem som har ansvar för boende efter beviljande av uppehållstillstånd för studier, eftersom personerna det gäller inte omfattas av bosättningslagen. Många av dem har, efter att ha fyllt 18 år eller skrivits upp i ålder, flyttat till något av Migrationsverkets anläggningsboenden. Det framgår inte av förslaget hur fördelningen av ungdomarna ska gå till, eller i vilka fall en kommun ska anses ha ansvar för en ungdom som vistas där och fått uppehållstillstånd enligt de nya bestämmelserna.
• Rädda Barnen konstaterar också att även om intentionen är att ge fler unga möjlighet till uppehållstillstånd, så handlar det fortsatt om tillfälliga uppehållstillstånd.
• Vi noterar också att remissen saknar en barnkonsekvensanalys. Motiveringen till detta är att gruppen som genom förslaget får en ny möjlighet till uppehållstillstånd, kommer att vara vuxna vid prövningen. Därför saknas behov att analysera åtgärden, utifrån de rättigheter som barn har enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Man har alltså valt att inte utgå från principer för barnets bästa.

Rädda Barnen hoppas nu att yttrandet kommer att tas i beaktande, inför att den nya lagen träder i kraft.