Nyhet -
Rädda Barnen svarar på remiss om Säkerhetszoner – ökade möjligheter för polisen att visitera för att förebygga brott
Rädda Barnen har svarat på remiss av promemorian Ds 2023:31 Säkerhetszoner – ökade möjligheter för polisen att visitera för att förebygga brott. Promemorian föreslår att polisen ska kunna besluta om att ett visst område ska kunna klassas som säkerhetszon, och inom denna säkerhetszon ska polisen, utan någon misstanke om brott, kunna visitera personer för att förebygga skjutningar och sprängningar. Polisen ska också kunna göra husrannsakan i bilar inom säkerhetszonen.
Rädda Barnen avstyrker förslagen i sin helhet. Rädda Barnen anser att inrättandet av säkerhetszoner är en starkt integritetskränkande åtgärd som kommer att påverka alla personer som bor i zonen, inklusive barn. En sådan åtgärd måste utredas mycket mer grundligt än vad som gjorts i promemorian. Exempelvis har inga åsikter inhämtats från personer som bor i områden som utredningen hävdar oftast kommer att klassas som säkerhetszoner. Rädda Barnen vill här framhäva att barn har en oinskränkt rätt att få framföra sina åsikter i alla frågor som berör dem enligt artikel 12 i barnkonventionen. Sverige har nyligen också fått rekommendationer från FN:s barnrättskommitté om att stärka möjligheterna för barn att kunna föra fram sina åsikter i just lagstiftningsprocesser.
Rädda Barnen anser att utredningen inte har några vetenskapliga belägg för att införandet av säkerhetszoner skulle vara en effektiv åtgärd för att förhindra kriminella handlingar och att barn dras in i gängkriminalitet. Snarare visar utredningen att en sådan åtgärd kommer leda till ökad utsatthet för diskriminering och stigmatisering hos de grupper som typiskt sätt bor i de områden som kommer att klassas som säkerhetszoner. Rädda Barnen påpekar också i sitt remissvar att barn som vi möter i våra verksamheter berättar om att de redan nu, innan införandet av säkerhetszoner, ofta blir utsatta för visiteringar av polisen, utan någon form av brottsmisstanke.
I remissvaret synliggör Rädda Barnen rättssäkerhetskonsekvenserna med den korta remisstiden på fem veckor. Att remissinstanser får tillräckligt med tid för att kunna ta ordentlig ställning i de olika förslagen är en rättssäkerhetsfråga och i slutändan en essentiell fråga för vårt demokratiska samhälle. Vid komplexa frågor som rör den personliga integriteten och bedömningar om åtgärder på att inkräkta på denna kan vara proportionerliga, behöver remissinstanserna få tillräckligt med tid.
Rädda Barnen hade exempelvis i detta remissvar önskat kunna hämta in åsikter från barn om de förslag som läggs, men då remisstiden var så kort, gjordes bedömningen att detta inte kunde göras på ett etiskt och meningsfullt sätt för barnen.