Nya siffror från Rädda Barnen: skillnad i barnfattigdom mellan inrikes- och utrikesfödda i Sverige är störst i EU

I dag släpper Rädda Barnen en rapport som jämför barnfattigdom i Europa. Sverige sticker ut på flera olika sätt. Vi har störst skillnad i barnfattigdom mellan inrikes- och utrikesfödda barn i Sverige av alla EU-länder. Vi ser också att det procentuellt är större risk att växa upp i barnfattigdom i Sverige jämfört med våra nordiska grannländer.

Rapporten som Rädda Barnen släpper i dag visar att barn som växer upp i Sverige har betydligt sämre förutsättningar än om de växt upp i grannländerna Danmark och Finland. I en EU-jämförelse som utgår från statistik från 2019 (det senaste året där det finns statistik från ett flertal länder) är den relativa barnfattigdomen som lägst i Danmark (13,2%), följt av Finland (14,3%), Tyskland (15%) och Nederländerna (15,5%). Sverige ligger på 23,1%, vilket är procentuellt närmare östeuropeiska länder än våra grannländer. Som jämförelse har Kosovo en barnfattigdomsnivå på 20,7% och Bosnien och Hercegovina på 30,6%.

– Det är dags att skaka av oss den skeva självbilden av Sverige som ett land där alla barn växer upp med samma förutsättningar. Trots att vi har en lång historia av kamp för mänskliga rättigheter och jämlikhet så är Sverige sämst i Norden på relativ barnfattigdom, säger Maria Frisk, Sverigechef på Rädda Barnen.

Störst skillnad i hela EU bland inrikes- och utrikesfödda

Rapporten kommer fram till att barn med minst en förälder som är född utomlands löper betydligt högre risk (43,7%) att växa upp i socioekonomisk utsatthet än barn vars föräldrar är födda i Sverige (7,3%). Det är den största skillnaden i hela EU.

Till grund ligger en kombination av orsaker, exempelvis skolsegregation och en bostadsmarknad där de med lite pengar oftast behöver betala höga hyror. Rapporten visar också att Sverige är ett av de EU-länder där löneskillnaden ökat mest sedan 2007.

– Jag tycker att Sverige fatalt misslyckats när föräldrars ursprung spelar så stor roll för barns uppväxtvillkor. Här finns ett stort systemfel som får enorma konsekvenser för barn här och nu, men det riskerar även att påverka deras möjligheter livet ut, säger Maria Frisk.

Sverige är dock bäst i klassen utifrån en aspekt. När vi tittat närmare på 14 länder i Europa kan vi se att Sverige och Finland är de enda länder som erbjuder gratis lunch till alla skolbarn.

Sverige saknar strategi för att leva upp till EU:s barngaranti

Trots att rapporten pekar på utmaningar som uppmärksammats flera gånger tidigare så anser vi på svenska Rädda Barnen att Sverige inte presenterat tillräckligt stora reformer för att minska socioekonomisk utsatthet och social exkludering. Detta är en utveckling vi sett under längre tid.

Civilsamhället har under en längre tid sett och påtalat sociala utmaningar kopplade till socioekonomisk utsatthet, men trots det har inte tillräckligt stora reformer genomförts. Vi ser bland annat hur barn- och bostadsbidrag som ska vara fattigdomsreducerande inte har samma utjämnande effekt i dag som under 1990-talet. Socialbidraget anpassas heller inte till majoritetens ökade standard över tid. Detta innebär att barn som lever i familjer som är beroende av familjestöd i allt mindre utsträckning får tillgång till ett liv som de flesta barn tar för givet. Barn med olika ekonomiska förutsättningar lever i allt större utsträckning i helt olika verkligheter.

Samtidigt har Sverige arbetat för att EU ska införa en barngaranti som ska stärka barns rättigheter i alla EU-länder. Barngarantin fokuserar bland annat på barns möjlighet att förverkliga sin fulla potential oavsett social bakgrund. Nu när barngarantin är beslutad ser vi dock att Sverige inte lyckas tillsätta medel för att leva upp till den barngaranti de själva röstat igenom.

– Vi uppmanar regeringen att erkänna att mer behöver göras för att skapa goda chanser för barn att växa upp i ekonomisk trygghet. Regeringen behöver visa på transparens och engagemang för att minska klyftorna och följa den barngaranti som EU röstat igenom, säger Maria Frisk.

I denna rapport används måttet ”at risk of poverty or social exclusion” som i sin kärna är ett mått som beskriver inkomstfördelningen men också lägger till viktiga variabler som handlar om socialt utanförskap och arbetslöshet¹. I en tidigare version av pressmeddelandet fanns en felaktig hänvisning till måttet Låg Ekonomisk Standard (LES) - "at risk of poverty", vi beklagar detta. 
I svenska Rädda Barnens nationella barnfattigdomsrapporter, där vi mäter utvecklingen i Sverige över tid, använder vi ett absolut mått, Låg Inkomststandard (LIS). Det beskriver istället hur väl hushållets inkomster räcker för att betala nödvändiga omkostnader för mat och boende.

1. Eurostat: At risk of poverty or social exclusion, abbreviated as AROPE, corresponds to the sum of persons who are either at risk of poverty, or severely materially and socially deprived or living in a household with a very low work intensity.
People at risk of poverty or social exclusion - Products Datasets - Eurostat (europa.eu)

Här hittar du rapporten.