Rädda Barnen kommenterar vårändringsbudgeten 2019

Svenskt bistånd behövs mer än någonsin. Samtidigt minskar regeringen biståndsbudgeten med 700 miljoner. ­Rädda Barnen kommenterar budgetförändringarna och ger ris och ros.

En stor del av reformerna i budgeten, mer än 700 miljoner, finansieras genom att avräkningarna från biståndsbudgeten ökar. Detta innebär att svenska biståndspengar stannar inom landets gränser istället för att göra nytta för de som drabbas av konflikter, naturkatastrofer eller extrem fattigdom.

– Svenskt bistånd behövs mer än någonsin. Antalet barn som lever i krig och konfliktzoner har mer än fördubblats sedan kalla krigets slut. 420 miljoner barn, eller vart femte barn i världen, lever idag i konfliktzoner. Det demokratiska utrymmet minskar över hela världen och våra partners, organisationer som står upp för barns rättigheter förföljs, fängslas eller dödas. Att i detta läge öka avskrivningarna är fel väg att gå, säger Lena Ingelstam, chef för Rädda Barnens internationella program på Rädda Barnen.

Att räkna av kostnader för asylsökande från fattiga länder och medelinkomstländer under deras första år är visserligen tillåtet, men sådana avräkningar har länge kritiserats hårt. Det är väldigt otydligt hur regeringen kommer fram till hur stora avräkningarna ska vara och varför man räknar på olika sätt olika år.

– Rädda Barnen kräver att avräkningarna ska fasas ut helt. Det är viktigt att de krav på transparens som gäller för biståndet i övrigt också ska gälla för denna miljardpost. Avräkningarna innebär att nästan tre miljarder av svenskt bistånd stannar inom landets gränser istället för att göra nytta för de som drabbas av konflikter, naturkatastrofer eller extrem fattigdom, säger Lena Ingelstam.

Samtidigt är det positivt att regeringen fokuserar mer på våld i nära relationer och hedersrelaterat våld – en fråga som Rädda Barnen arbetat med i flera år. 

 – Vi välkomnar att regeringen satsar mer på att motverka våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, som drabbar bland annat barn i hög utsträckning. Det krävs direkta insatser för att ge skydd och stöd, men även förebyggande arbete. Att regeringen skjuter till medel för att förstärka kvinno- och tjejjourer är därför mycket positivt, säger Lena Ingelstam.

Budgetändringarna innebär även att Migrationsverket tillförs mer resurser i uppdrag att korta handläggningstidernahos myndigheten och migrationsdomstolarna.

– Det är en välkommen ambition att korta handläggningstiderna som framförallt drabbar barn och familjer, säger Lena Ingelstam.