Vårbudgeten – ris och ros utifrån ett barnperspektiv

I dag presenterades regeringens vårbudget. Rädda Barnen uppskattar att regeringen uppmärksammar hur barn och unga drabbats särskilt hårt av pandemin men känner oro att det ekonomiska stödet till skolan inte är tillräckligt för att skapa en stor och hållbar effekt.

Rädda Barnen välkomnar regeringens ambitioner i vårpropositionen att avsätta extra resurser riktade till barn och unga i och med pandemin. Vi vill här särskilt lyfta fram det extra stöd till civilsamhället för arbete med barn i utsatta situationer som föreslås, förstärkningen av bostadsbidraget för barnfamiljer, satsningarna på att förebygga våld i nära relationer, extra resurser till skolan för att hantera konsekvenserna av pandemin och satsningar på avgiftsfria lovaktiviteter för barn och ungdomar. Dessa satsningar är välkomna och välbehövliga. Rädda Barnen är dock oroliga för att den rent ekonomiska biten av satsningar är för små – när det gäller satsningarna till skolorna för att hantera pandemins konsekvenser handlar det om 350 miljoner kronor – det innebär en dryg miljon vardera till var och en av Sveriges 290 kommuner. Vi ställer oss frågande till om det är tillräckligt.

Vi ser positivt på att enprocentmålet ligger fast och att inga betydande förändringar görs i biståndsbudgeten. I en tid då flera givare drar ner på biståndet föregår Sverige med gott exempel. Biståndet behövs nu mer än någonsin. Pandemin drabbar barnen oproportionerligt hårt och de värst drabbade är de barn som redan innan pandemin hade det sämst. Biståndet är särskilt viktigt i de fattigaste länderna. Där saknas helt förutsättningar för sådana ekonomiska stödpaket som Sverige och andra rika länder använder sig av. Den ojämlika tillgången på vaccin gör dessutom att krisen kommer att pågå längre där än i den rika delen av världen. Så länge inte hela världen vaccinerats riskerar vi mutationer som gör att våra egna insatser blir bortkastade. Det är ett bra exempel på hur solidaritet också är upplyst egenintresse. Långsiktighet och förutsägbarhet kring finansiering är viktigt för ett effektivt internationellt utvecklingssamarbete så därför är inga nyheter i biståndsbudgeten goda nyheter denna vår.

Med anledning av pandemin och att flera rapporter pekar på att barns psykiska ohälsa ökar och att barn far illa på olika sätt, hade Rädda Barnen önskat mer resurser till elevhälsan. Elevhälsan har en oerhört viktig roll att spela när det gäller att fånga upp barn som far illa, se signaler, stötta barn i olika processer och ge tidiga insatser till barn som börjar må dåligt. Vi vet att det idag ser oerhört olika ut hur mycket resurser kommuner lägger på elevhälsan och hur många elever varje läkare/psykolog/skolsköterska mfl har ansvar för. Vi vet också att det satsas minst i områden där det kanske behövs mest. Därför anser Rädda Barnen att det statsbidrag om 150 miljoner kronor för förstärkningar inom elevhälsan från höstbudgeten behöver utökas och starkare krav behöver ställas på huvudmännen att satsa extra på just elevhälsan.