Rädda Barnen kommenterar budgetpropositionen för 2020

En procent av vårt välstånd ska fortsatt gå till att befria människor från fattigdom och förtryck men regeringen använder fortfarande pengar avsatta till bistånd till annat. I dag 18 september presenterade regeringen höständringsbudgeten och budgetproposition för 2020. Rädda Barnen ger ris och ros. 

I budgeten för 2020 ökar regeringen sin budget för internationellt bistånd med mer än en miljard. Anledningen till ökningen är att svensk ekonomi går bättre och regeringen följer principen om att en procent av BNI ska gå till bistånd.

– I en värld där det demokratiska utrymmet minskar, klimatförändringarna ökar och mer än 70 miljoner människor är på flykt välkomnar vi att Sveriges regering står upp för denna sedan länge överenskomna miniminivå för bistånd. Var femte barn växer upp i en konfliktzon, allt fler barn påverkas av klimatförändringarna och barn blir i större utsträckning måltavlor i krig i dag. Varje krona behövs, inte minst när andra regeringar drar ner på biståndet, säger Lise Bergh, ordförande för Rädda Barnen.

Rädda Barnen har i flera olika sammanhang kritiserat regeringens ökning av avskrivningar. Under 2020 kommer avskrivningar för flyktingmottagandet att fortsätta och kommer att uppgå till 2,35 miljarder.

– Avräkningarna måste fasas ut. Det är 2,35 miljarder som ska gå till att människor som drabbats av konflikt, naturkatastrofer eller extrem fattigdom men som istället stannar inom landets gränser, säger Lise Bergh.

Rädda Barnen noterar en avsaknad av större reformer i den ekonomiska familjepolitiken samtidigt som de ekonomiska klyftorna i befolkningen ökar. Det krävs större åtgärder än den höjning av barnbidraget som nyligen skedde. Att satsa på att föräldrar kommer i hållbar försörjning är inte tillräckligt, utan den ekonomiska familjepolitiken måste vara träffsäker för att alla barn ska få goda framtidsförutsättningar.

– Barnfamiljerna i störst ekonomisk utsatthet nås inte av de familjepolitiska satsningarna och vi hade velat se att regeringen satsade mer på att nå den gruppen. För att bekämpa barnfattigdom är det grundläggande att föräldrar kommer i arbete, men det innebär inte att man kan nedprioritera den ekonomiska familjepolitiken, säger Lise Bergh.

Rädda Barnen välkomnar propositionens satsning på arbetet mot psykisk ohälsa bland barn och unga. Vi ser att resursförstärkningar är nödvändiga både inom barn- och ungdomspsykiatrin och i primärvården för att komma till rätta med den psykiska ohälsan.

– Barn ska känna att deras välmående tas på allvar och att de får den hjälpen de behöver. Att stärka satsningarna på psykisk ohälsa bland barn och unga är ett bra första steg för att förbättra situationen för alla de barn i Sverige som mår psykiskt dåligt, avslutar Lise Bergh.