Rädda Barnen avstyrker förslaget om att sänka straffbarhetsåldern. Rädda Barnen avstyrker även utredningens följdförslag kopplade till en sänkning av straffbarhetsåldern, och förslagen som rör straffmaximum för unga lagöverträdare.
Rädda Barnen har svarat på remiss av slutbetänkandet Ett nytt regelverk för uppsikt och förvar (SOU 2025:16). Utredningen presenterar flera förslag för uppsikt och förvar, utan tillräcklig evidens, som innebär stora inskränkningar av barnets rättigheter. Detta trots att utredaren fått ett särskilt uppdrag att beakta barnets bästa i översynen.
Rädda Barnen har svarat på remiss angående utredningen ”Effektivare verktyg för att bekämpa brott av unga lagöverträdare SOU 2024:93”. Rädda Barnen svarar på remissen utifrån ett barnrättsperspektiv med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) som grund.
Utredningen har haft i uppdrag att föreslå en ordning som ger möjlighet för socialnämnden att besluta om öppna insatser utan samtycke till vårdnadshavare, samt även krav riktade mot barn och unga.
Rädda Barnen ifrågasätter starkt de långtgående inskränkningarna av barns rättigheter som betänkandet föreslår. Åtgärderna kan inte anses proportionerliga sett till syftet att stärka återvändandet. Särskilt när det är högst oklart om förslagen kommer att leda till att syftet uppnås.
Rädda Barnen har svarat på remiss av utredningen Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig (SOU 2024:65) och välkomnar utredningens förslag om en heltäckande lagstiftning om kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig. Men Rädda Barnen saknar genomgående ett barnrättsperspektiv i utredningen och anser även att utredningen har haft ett otillräckligt
Rädda Barnen har svarat på remiss angående utredningen Ökad trygghet och säkerhet på särskilda ungdomshem och LVM-hem, Ds 2024:26.
Rädda Barnen är kritiska till att utredningen lägger fram förslag som ytterligare försvårar vardagen för barn med erfarenhet av flykt, som redan är en särskilt utsatt grupp. Det krävs istället ett tillitsskapande och stärkande arbete, då många redan lever i stor utsatthet. Det skulle öka förutsättningarna för en fungerande integration liksom ett hållbart återvändande.
Rädda Barnen har svarat på förslag från socialdepartementet om hur det så kallade fritidskortet ska utformas. Det föreslås att fritidskortet ska omfatta barn 8-16 år och att det ska kunna beviljas på två nivåer: Ett allmänt fritidskort på 500 kronor per barn och år och ett särskilt fritidskort på 2000 kronor per barn och år som kan sökas av vårdnadshavare som beviljats preliminärt bostadsbidrag.
Rädda Barnen har svarat på remiss angående utredningen ”En statlig ordning med brottsförebyggande åtgärder för barn och unga SOU 2024:30”.Rädda Barnen delar utredningens problembeskrivning kring den alarmerande situation där barn begår allvarliga brott. Däremot anser Rädda Barnen inte att inrättandet av en ny myndighet, Myndigheten för ungdomskriminalitetsnämnder är lösningen.
Rädda Barnen har svarat på remiss av betänkandet SOU 2024:27 Kamerabevakning i offentlig verksamhet. Betänkandet föreslår vissa förändringar för att underlätta kamerabevakning för kommuner, regioner och andra myndigheter som utför uppgifter av allmänt intresse. Exempelvis ska tillståndsplikten tas bort för dessa aktörer. En annan del är förändringar när det gäller intresseavvägningen vid kamer
Rädda Barnen avstyrker delbetänkandets förslag om att förlänga preskriptionstiden (den tid ett utvisningsbeslut är giltigt) och att preskriptionstiden ska börja löpa först när personen har lämnat Sverige. Vi ser flera risker med förslaget ur ett barnrättsperspektiv.
Med dagens regler är ett utvisningsbeslut giltigt i fyra år, därefter upphör beslutet att gälla (det preskriberas) och individen k