En ny undersökning från Verian visar att den ekonomiska utsattheten bland barnfamiljer med låga inkomster består. Särskilt hårt drabbade är ensamstående föräldrar. Hälften uppger att de har svårt att köpa näringsrik mat till familjen, och 4 av 10 uppger att de själva har haft svårt att äta sig mätta.
Svårt att betala hyran, barnfamiljer som kämpar med att ha råd med mat, kläder och aktiviteter för sina barn. Barnfamiljers ekonomiska situation blir alltmer ansträngd. För fjärde året i rad har Hyresgästföreningen, Majblomman, Rädda Barnen och Röda Korset låtit Verian (Sifo) undersöka hur familjer klarar vardagsekonomin. Vid vår pressträff den 24 mars kl 08.00 presenteras färska siffror. Lä
Rädda Barnen välkomnar förslaget om höjda bostadskostnadsgränser inom bostadsbidraget och ser positivt på att höjningen inte är tidsbegränsad. Förslaget innebär att nästan två tredjedelar av de som idag uppbär bostadsbidrag kommer att få ta del av en höjning. Det skulle vara ett viktigt stöd för barnfamiljer med låg inkomst.
Nu börjar snart skolan igen, och alla barn upplever det olika. Vissa barn räknar ner dagarna, medan andra är oroliga och till och med ångestfyllda. Som ett stöd på vägen för en bättre start har därför Rädda Barnen samlat fem tips.
En ny undersökning, genomförd av Verian på uppdrag av Röda Korset, Hyresgästföreningen, Majblomman och Rädda Barnen, pekar mot att den ekonomiska ojämlikheten mellan barnfamiljer ökat.
För tredje året i rad har Hyresgästföreningen, Majblomman, Rädda Barnen och Röda Korset låtit Verian (Sifo) undersöka hur familjer klarar vardagsekonomin. Resultaten är oroande. Vid vår pressträff den 25 mars kl 09.00 presenteras färska siffror och vi berättar om det växande trycket på våra verksamheter.
Utredningen ”Drivkrafter och möjligheter i försörjningsstödet” har presenterats för regeringen. Rädda Barnen ser med stor oro på förslagen om nedskärningar i försörjningsstödet. Regeringen behöver ta krafttag mot barnfattigdomen, inte fatta beslut som fördjupar barns ekonomiska utsatthet!
Rädda Barnen driver tillsammans med Fryshuset projektet FREE, för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck . Tillsammans har organisationerna tagit fram kunskapsmaterial riktat till elever, skolpersonal och andra ledare, och arbetat med föräldrars och ungdomars kunskap, beteenden och föreställningar om HRVF.
Rädda Barnen och BRIS uppmanar regeringen att använda budgeten som det kraftfulla verktyget för barns rättigheter den ska vara genom att: 1) Barnrättsbudgetering måste finnas i statsbudgeten, 2) Investera i barns trygga uppväxtvillkor, stärk finansieringen av kommuner och regioner, 3) Investera i en hållbar värld för barn i Sverige och världen.
Säker på nätet! är ett material för mellanstadiebarn som lyfter både det roliga och det jobbiga med att vara på nätet. Syftet är att skapa nyfikna samtal mellan barn och vuxna om allt det som händer digitalt. Det kan användas i skolan, på fritids eller i andra verksamheter, men också hemma.
Nu stundar sommarlovet, en tid då föräldrar och barn tillbringar mycket tid. Barnets allra viktigaste relation är den till sina föräldrar. Passa på att använda sommaren till att bygga på ”relationskontot”. En positiv och förtroendefull relation minskar risken för onödiga konflikter när väl vardagslunken är i gång igen, menar Rädda Barnens psykolog Hanna Weyler Müller.
Polis och åklagare ska enligt lag utreda allvarliga brott mot barn inom 90 dagar. Rädda Barnen har i snart 15 år granskat utredningstiden för allvarliga brott mot barn, och under 2023 tog nästan hälften av alla utredningar längre tid än den lagstadgade gränsen. Det är en kraftig ökning och mer än något annat år Rädda Barnen har undersökt.
Rädda Barnen har genom en enkät ställt frågor till riksdagspartierna om barns rättigheter i processer som rör vårdnad, boende och umgänge. Resultatet visar att samtliga riksdagspartier anser att lagstiftningen bör ses över för att synliggöra barnen mer, samt för att skydda barn från umgänge med en våldsutövande förälder. Samtliga partier förutom Moderaterna anser även att en utredning bör tillsätt
71 kronor om dagen – den ersättningen fick de som flydde Bosnienkriget på 1990-talet. 30 år senare får en flykting från Ukraina samma belopp. Allt fler söker hjälp hos oss, och vi har länge sett ett akut behov av att höja summan. Det gör nu även en majoritet av befolkningen, skriver företrädare för fem välgörenhetsorganisationer.
Rädda Barnen anser inte att utredningen tar tillräcklig hänsyn till de överhängande risker för tapp i tillit, trygghet och förtroende samt vad detta på så väl kort som lång sikt kan ha för negativa effekter för barns hälsa, liv och utveckling utifrån att man tex avstår från att söka vård eller dela viktig information med skola eller socialtjänst, av rädsla för att information delas med andra.
Rädda Barnen avstyrker alla förslag i betänkandet. Rädda Barnen anser, i linje med FN:s kommitté för barnets rättigheter (FN:s barnrättskommitté), att alla stater bör avskaffa barnfängelser. Därför bör Sverige inte heller införa barnfängelser. Rädda Barnen anser också att varken Kriminalvården eller SiS ,i sin nuvarande form, är lämpliga att vara huvudansvariga för verkställighet av ett frihetsber
Den 23 augusti överlämnades utredningen om barns möjligheter att utkräva sin rätt. Den togs emot av socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall, ansvarig för barnrättspolitiken inom regeringen. Utredarna har tittat på vilka möjligheter barn idag har att föra fram klagomål och få upprättelse när deras rättigheter kränks.
Sverige kan bättre än att låta barn falla offer för kriminalitet. Nu växlar vi upp vårt stöd, men vill även se en politisk kraftsamling från regeringen, skriver Åsa Regnér, ny generalsekreterare för Rädda Barnen.
Den 20 november presenterade regeringen nya åtgärder för att bryta rekryteringen av barn och unga till kriminella gäng. Bland annat ska förslag om fotboja för barn utredas, hur påföljden ungdomsövervakning kan utvidgas och om man ska få låsa rum på SiS nattetid.Rädda Barnen ser med mycket stor oro på hur barn rekryteras till organiserad brottslighet för att utnyttjas och begå grova brott.
I februari i år kom en dom från Hovrätten för Västra Sverige, som blev mycket uppmärksammad. Tingsrätten hade dömt en man till fängelse för våldtäkt mot barn, då barnet hade beskrivit hur mannen fört upp ett finger i flickans snippa. Hovrätten valde att fria mannen, då den inte ansåg det bevisat vad flickan menat med ordet ”snippa” och därmed kunde inte våldtäkt bevisas.