Rädda Barnen: Barn ska inte sitta i fängelse
Rädda Barnen ser med stark oro på en reform som innebär att barn ska frihetsberövas i Kriminalvårdens regi.
Rädda Barnen ser med stark oro på en reform som innebär att barn ska frihetsberövas i Kriminalvårdens regi.
Rädda Barnen har tagit del av promemorian Kriminalvårdens skolverksamhet för barn och unga U2025/02404. Rädda Barnen är starkt emot förslagen om sänkt straffbarhetsålder och att barn ska sitta i fängelse. Dessa förslag strider mot barnkonventionen, och frågan om skolgång i fängelser är ytterst ett steg tillbaka för barns rättigheter i Sverige.
Rädda Barnen har svarat på remiss angående Utkast till lagrådsremiss Sänkt straffbarhetsålder för allvarliga brott. Regeringens förslag är att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för grova brott.
I ett samhälle som gör sitt jobb rekryteras inte barn in i kriminalitet. Under årets barnrättskonferens i Östersund samlas hela Rädda Barnens medlemsrörelse för att diskutera och agera kring ett av de mest angelägna problemen i vårt samhälle idag: rekryteringen av barn och unga in i organiserad kriminalitet. Detta är ett allvarligt hot mot våra barns framtid och trygghet.
Antalet brott mot barn i konflikter ökade med 30 procent under 2024, visar Rädda Barnens nya rapport Stop the war on children. Världens konflikter blir inte bara fler – de blir också allt dödligare för barn.
Rädda Barnen välkomnar förslaget om höjda bostadskostnadsgränser inom bostadsbidraget och ser positivt på att höjningen inte är tidsbegränsad. Förslaget innebär att nästan två tredjedelar av de som idag uppbär bostadsbidrag kommer att få ta del av en höjning. Det skulle vara ett viktigt stöd för barnfamiljer med låg inkomst.
Rädda Barnen avstyrker förslaget om att sänka straffbarhetsåldern. Rädda Barnen avstyrker även utredningens följdförslag kopplade till en sänkning av straffbarhetsåldern, och förslagen som rör straffmaximum för unga lagöverträdare.
Den 30 april 2025 höll regeringen en pressträff där nya verktyg för att bryta rekryteringen av barn till allvarlig brottslighet presenterades. Förslagen bygger på utredningen SOU 2024:93 Effektivare verktyg för att bekämpa brott av unga lagöverträdare, som Rädda Barnen lämnat remissvar på Under pressträffen framkom att regeringen vill gå längre än utredningen föreslår i vissa delar.
Rädda Barnen har svarat på remiss angående utredningen ”Effektivare verktyg för att bekämpa brott av unga lagöverträdare SOU 2024:93”. Rädda Barnen svarar på remissen utifrån ett barnrättsperspektiv med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) som grund.
Idag presenterades en statlig utredning som föreslår en sänkning av straffmyndighetsåldern till 14 år för vissa grova brott. Rädda Barnen är starkt kritiska till en sänkning av straffmyndighetsåldern, då det strider mot barnkonventionen och innebär en försämring för barns rättigheter. Dessutom går det emot forskning om barns kognitiva och emotionella utveckling.
Regeringens förslag om ökat informationsflöde till brottsbekämpningen har nu landat på riksdagens bord. Regeringen föreslår att det ska införas en ny lag som ger ett antal statliga myndigheter och skolor en skyldighet att lämna uppgifter till polisen. Rädda Barnen anser att ett ökat informationsflöde inte får ske på bekostnad av barns rättigheter och ser därför med oro över förslaget.
Rädda Barnen har svarat på remiss angående utredningen ”En statlig ordning med brottsförebyggande åtgärder för barn och unga SOU 2024:30”.Rädda Barnen delar utredningens problembeskrivning kring den alarmerande situation där barn begår allvarliga brott. Däremot anser Rädda Barnen inte att inrättandet av en ny myndighet, Myndigheten för ungdomskriminalitetsnämnder är lösningen.
Rädda Barnen har svarat på remiss av betänkandet SOU 2024:27 Kamerabevakning i offentlig verksamhet. Betänkandet föreslår vissa förändringar för att underlätta kamerabevakning för kommuner, regioner och andra myndigheter som utför uppgifter av allmänt intresse. Exempelvis ska tillståndsplikten tas bort för dessa aktörer. En annan del är förändringar när det gäller intresseavvägningen vid kamer
Polis och åklagare ska enligt lag utreda allvarliga brott mot barn inom 90 dagar. Rädda Barnen har i snart 15 år granskat utredningstiden för allvarliga brott mot barn, och under 2023 tog nästan hälften av alla utredningar längre tid än den lagstadgade gränsen. Det är en kraftig ökning och mer än något annat år Rädda Barnen har undersökt.
Samhället måste agera med beslutsamhet för att vända utvecklingen och skydda barn från våld. Vi listar fem punkter, skriver Åsa Regnér, generalsekreterare Rädda Barnen.
Rädda Barnen har svarat på remiss av promemorian Ds 2023:31 Säkerhetszoner – ökade möjligheter för polisen att visitera för att förebygga brott. Rädda Barnen avstyrker förslagen i sin helhet och anser att inrättandet av säkerhetszoner är en starkt integritetskränkande åtgärd som kommer att påverka alla personer som bor i zonen, inklusive barn.
Idag presenterades utredningen om barns möjligheter att utkräva sina rättigheter. Rädda Barnen är mycket positiva till de förslag som läggs fram och vill särskilt lyfta vikten av att regeringen går vidare med utredningens förslag om att Sverige ska förbinda sig att följa det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om en klagomekanism.
Den 14 augusti presenterades en utredning som föreslår att Kriminalvården ska ta över ansvaret för barn som begår allvarliga brott – och att Sverige återigen ska instifta ungdomsfängelser. Rädda Barnen är djupt oroade över förslaget och över hur Sverige ska lyckas säkerställa rättigheterna för barn som begått brott.
Polis och åklagare ska enligt lag utreda allvarliga brott mot barn inom 90 dagar, men många barn får vänta betydligt längre än så. Under perioden 2018 till 2022 har mer än vart tredje barn fått vänta mer än 90 dagar på beslut om åtal, vilket är den högsta siffran sedan 2011. Trots att många barn får vänta länge, är det dessutom färre förundersökningar som leder till åtal.
Rädda Barnen har svarat på remissen Tryggare hem för barn (SOU 2022:71). Sammanfattningsvis ser Rädda Barnen att förslagen som presenteras är långt ifrån tillräckliga för att stärka barns rättigheter i föräldrabalken. Det behövs större och mer övergripande förändringar för att säkerställa att barn ses som rättighetsbärare i föräldrabalken.